Den militära närvaron väcker traumatiska minnen till liv

I trettio dagar skulle det pågå, men knappt tre veckor efter att undantagstillstånd infördes i staden Santa Cruz Barillas, Huehuetenango, meddelade Guatemalas president Otto Pérez Molina oväntat att staden nu återigen var ”styrbar” och upplöste åtgärden. 

- Detta beslut är inte taget till följd av påtryckningar från civilsamhället, utan vi har analyserat läget sedan flera dagar tillbaka, sade Pérez Molina till tidningen Siglo 21.

Presidentens uttalande till trots, upphävdes undantagstillståndet efter kraftiga protester och internationell uppmärksamhet. Många menade att åtgärden var oproportionerlig i relation till händelserna som hade föranlett den: att 200 män intog militärbasen i Santa Cruz Barillas i raseri efter att en lokal ledare dödats och två andra ledare skadats i ett bakhåll av gärningsmän som påstods ha koppling till det spanskägda vattenkraftverket Hidro Santa Cruz.

Det lokala civilsamhällets svar lät inte vänta på sig. Den 14 maj anmälde Consejo de los pueblos Maya del Occidente (CPO)  – ungefär Rådet för Mayafolket i Väst – den guatemalanska staten till landets Konstitutionsdomstol för att ha brutit mot Guatemalas grundlag och anförde att kriterierna för ett införande av undantagstillstånd inte hade uppfyllts. Den 15 maj mobiliserade organisationer från civilsamhället en demonstration i solidaritet med det drabbade samhället, där 4000-5000 personer från hela landet tågade till provinsen Huehuetenangos huvudort. Två dagar senare krävde även den guatemalanska människorättsorganisationen La Unidad de Protección a Defensoras y Defensores de Derechos Humanos Guatemala (UDEFEGUA)- Enheten för Skydd av Människorättsförsvarare i Guatemala – i nationell media att undantagstillståndet skulle upphävas.

Från svenskt håll tog Kristna Fredsrörelsen initiativ till att flera svenska solidaritets- och biståndsorganisationer, däribland Forum Syd och Diakonia, kontaktade Guatemalas ambassad i Stockholm för att uttrycka sin oro över att militären användes för att kontrollera folkliga protester (läs uttalandet här).

Den militära närvaron sprider oro

Kristna Fredsrörelsen besökte Santa Cruz Barillas i förra veckan och talade med invånare som berättade att situationen påminner dem om 80-talet, den värsta epoken under det 36-åriga  inbördeskriget i Guatemala. Av rädsla för att bli gripna tog flera invånare sin tillflykt till bergen när militären nu återigen, decennier efter inbördeskriget, äntrade staden. I media har det rapporterats om att de som stannade kvar i staden utsattes för trakasserier, misshandel, vandalism och stöld när deras hem besöktes av militären. Det har även förekommit anmälningar om flera fall av sexuella övergrepp begångna av militärer, på kvinnor och minderåriga.

Regeringen mobiliserade 480 militärer och 350 poliser från hela landet till samhället under undantagstillståndet. Men trots att åtgärden numera är hävd är den militära och polisiära närvaron fortsatt hög. Enligt regeringen är den bibehållna närvaron ett sätt att säkerställa lugnet i samhället, men den nationella paraplyorganisationen för den guatemalanska Maya- och bonderörelsen, Waqib Kej, vittnade under en presskonferens om att närvaron snarare skapar oro och rädsla bland invånarna, vilket även vi fick bekräftat under vårt besök. Olika personer berättade om skott som avfyras regelbundet i närheten av deras hem, andra om fotsteg som hörs utanför deras hus om nätterna av vad som misstänks vara militärer eller personer med koppling till vattenkraftverket.

Många lokala ledare gripna

Under de första dagarna efter att undantagstillståndet infördes riktade presidenten och inrikesministern all fokus på de så kallade upprorsmakarna, som i media kallades fyllon, påstods tillhöra knarkkarteller eller vara involverade i organiserad brottslighet. Otto Pérez Molina gick till och med så långt att han hävdade att det är internationella organisationer som ligger bakom konflikterna i samhället, eftersom de manipulerar invånarna till att motsätta sig vattenkraftverket.

Sedan oroligheterna den 1 maj har 17 lokala ledare gripits, anklagade för för brott som terrorism och kidnappning. Flera av dem talar ingen eller knapphändig spanska och vet fortfarande inte ens vad de står anklagade för, trots att de har suttit häktade i flera veckor. De flesta av de gripna var på ett eller annat sätt engagerade i motståndet mot vattenkraftverket.  Flera organisationer ifrågasätter de juridiska grunderna bakom gripandena och menar att det hela var iscensatt för att ha en ursäkt att förgöra motståndet mot vattenkraftverket. Det existerar en lista på ytterligare närmare 100 personer med arresteringsorder mot sig.

Det tog närmare fyra veckor, fram till den 26 maj, innan två säkerhetsvakter på vattenkraftverket greps, misstänkta för att ligga bakom den lokale ledaren Andrés Pedro Miguels död och Pablo Antonio Pablos och Esteban Bernabé Mateos skador den 1 maj i år.  De anklagade hävdade under förhör att de agerade i självförsvar efter att två av männen öppnat eld mot dem och attackerat dem med machete, något som tillbakavisas av de skadade som hävdar att de var obeväpnade.

Det spanska vattenkraftverket skamfilat

Enligt uppgifter från civilsamhället och media har de två bröderna som står bakom vattenkraftverket Hidro Santa Cruz, spanjorerna Luis och David Castro Valdivia, ett skamfilat rykte även på hemmaplan. Under åren som deras företag expanderade sin verksamhet till Guatemala (från 2006) anklagade åklagaren i den Högsta Domstolen i Galicien Luis Castro Valdivia och hans svåger, som då var högsta chef på departementet för Energi, Gruvnäring och Industri, bland annat för maktmissbruk och mutbrott. Den 23 juni 2011 dömde Galiciens högsta domstol  ett av Castro Valdivias företag för korruption och  tjänstefel.

Statens roll i konflikten

”Motstånd är inte kriminalitet, repression är inte lösningen. Är Huehuetenango for Megaprojekten? Nej: 369 642, Ja: 59″ var några av demostranternas budskap den 15 maj. Foto: Tamara Vocar

Både nationell och internationell rätt fastställer invånarnas rätt att bli konsulterade i frågor som rör utvinning av naturresurser i deras närhet. Redan 2007 genomfördes ett så kallat Consulta Comunitaria, kommunalt rådslag, i Santa Cruz Barillas där invånarna tillfrågades om vattenkraftverket Hidro Santa Cruz. Antalet deltagare registrerades till 46,481 personer, varav 46,472 röstade nej till all aktivitet som påverkar miljön i Santa Cruz Barillas. Endast 9 personer röstade för.

Trots det beslutade Energi- och Gruvdepartementet i maj 2011 att  bevilja tillståndet för bygget av vattenkraftverket, som sedan dess varit igång.

Under en presskonferens, sammankallad av UDEFEGUA riktades skarp kritik mot statens roll i konflikten.

- Våldshandlingarna i Barillas är en direkt konsekvens av statens handlingar eftersom den inte har respekterat det lokala rådslag som hölls av invånarna 2007, uttryckte UDEFEGUAS koordinatör Claudia Samayoa.

Tamara Vocar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

About these ads