Den döda råttan

Detta blogginlägg är del ett av tre. Del två och tre följer under de närmaste dagarna.

I mars 2008 var jag stationerad som fredsobservatör i ett litet jordbrukarsamhälle i Chiapas heta lågland. Samhället grundades av fattiga bönder efter en lyckad jordockupation år 2001. Jag fanns på plats tillsammans med två kollegor från Sverige och Tyskland som också skickats ut av människorättscentret Frayba.

Redan första natten i det lilla samhället förstod vi att något inte stod rätt till. Det rasslade i hörnen i vårt hus, kastruller välte och skramlade omkring under natten och när vi vaknade på morgonen hade någon tuggat i sig såväl disksvampen som plastlocket till burken med havregryn. Vi hade fått besök av La Rata. Efter fyra nätter av terror pratade vi med den man som utnämnts till ansvarig för fredsobservatörernas välmående. Fanns det något sätt för oss att bli av med odjuret? Mannen förberedde en tallrik med skivad tomat, havregryn och en rejäl dos grönt råttgift: La Ratas ”ultima cena” eller sista kvällsmål. Nästa natt var det tyst. Och nästa igen. Sedan började det lukta. Mannen som lagt ut råttgiftet hävdade att han hade hittat två döda råttor i hönsgården utanför vårt hus. Ändå fylldes huset, och i synnerhet vårt lilla sovrum, av en konstig lukt. Var det våra skor som stank? Nej, de stod utanför rummet. Gödslade de på åkrarna? Nej, här svedjar bönderna sina åkrar istället och dränker marken i dyra gifter och gödningsmedel som de egentligen inte alls har råd med. Vad var det då? Vi sniffade oss fram genom sovrummets alla hörn (totalt cirka fyra) och förstod till sist att lukten kom från en kartong med gamla filtar och kläder. Det stank. Eftersom det var kväll slängde vi bara ut kartongen i hönsgården bakom huset, tvättade händerna och gick och lade oss. På morgonen gick vi ut i hönsgården, lyfte på några filtar i lådan och hittade La Rata med sprucken buk och magen fylld av likmask. Vi hade bidragit till ett djurs plågsamma död. Efterföljande nätter sov vi gott.

Aron Lindblom, samordnare för Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i Guatemala och Mexiko.

Annonser
Det här inlägget postades i Mexiko och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Den döda råttan

  1. Ping: San José « Fredsobservatörernas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s