Dödsstraffet återinförs i Guatemala?

Som bevis på att Guatemala ibland är en paradoxal värld har kongressen några dagar före Internationella dagen mot Dödsstraff godkänt ett lagförslag som i praktiken återinför dödsstraff i Guatemala. Lagen rör presidentens möjlighet att benåda dödsdömda, vilken förutsätter att dödsstraff åter börjar tillämpas i landet. Lagen träder i kraft i januari 2012, förutsatt att president Álvaro Colom inte lägger in sitt veto mot lagen. Colom lade år 2008 in sitt veto mot ett liknande lagförslag och resonemanget i de större dagstidningarna i Guatemala är att han förmodligen kommer att göra detsamma denna gång.

Såväl nationella som internationella organisationer och nätverk har fördömt kongressens beslut och pekar på att lagen är ett politiskt slagträ inför valet 2011. Lagen kan användas för att fiska röster genom att dra nytta av den rädsla och terror som den guatemalanska befolkningen lever i på grund av det omfattande våldet och otryggheten i landet. Det civila samhället menar att politikerna tar fram ineffektiva medel som framstår som kraftfulla mot den organiserade brottsligheten för att undvika de underliggande strukturella anledningarna till våldet i samhället. Det finns mer långsiktiga förslag, till exempel gällande bristen på resurser i kampen mot straffriheten och lagreformer för brottsutredning, för att förbättra säkerheten i landet. Dessa lagförslag är dock paralyserade i kongressen, förmodligen för att de går emot oligarkins intressen.

Lagförslaget presenterades av det konservativa blocket Lider och ses av en del internationella organisationer som en del i en grupp förslag som går emot mänskliga rättigheter. Bland andra Copenhaguen Initiative for Central America and Mexico tar i detta sammanhang upp förslag i kongressen på att träda ur internationella konventioner om mänskliga rättigheter samt införandet av en repressiv och diskriminerande ”anti-gäng” lag. Som svar på problemen i regionen med organiserad brottslighet och gäng presenteras ofta förslag på ”anti-gäng” lagar. Resultaten av lagarna är dock generellt kraftiga och diskriminerande begränsningar av mänskliga rättigheter för ungdomar i slumområden. Lagförslaget i Guatemala skulle bland annat göra ”gängtillhörighet” till ett brott, vilket ger polisen problematisk befogenhet för att utreda detta ”brott”. Kongressens positiva inställning till dödsstraff är alltså troligen inte ett isolerat bakslag för mänskliga rättigheter, utan en del i en strategi för att utöka de repressiva verktygen med sikte på nästa val.

Cecilia Gadd, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Länkar

§      Carta de CIFCA (Copenhaguen Initiative for Central America and Mexico), OMCT (World Organization Against Torture) y Plataforma Holandesa Contra la Impunidad sobre: Preocupación por la aprobación en el Congreso de la República de Guatemala de la ley de sobre el recurso de gracia que regula el procedimiento para la conmutación de la pena de muerte para los condenados a muerte’

§      Artikel från La Hora 2010-10-06 http://www.lahora.com.gt/notas.php?key=74396&fch=2010-10-06

§      Artikel från Prensa Libre 2010-10-08: http://www.prensalibre.com.gt/internacionales/Piden-abolir-pena-muerte_0_349765258.html

§      Artikel från La Hora ‘Pena de muerte no es efectiva; acabar con la impunidad, sí’ 2010-10-07: http://lahora.com.gt/notas.php?key=74465&fch=2010-10-07

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Dödsstraffet återinförs i Guatemala?

  1. Susanne Kurtson skriver:

    Tack för bra blogg.
    Oligarkin kommer aldrig att frivilligt släppa ifrån sig makten. Det som ger hopp i Guatemala är det som händer på landet med bl.a folkomröstningar, fredag den 22 i Santa Cruz de Q’iché och 29 i Uspantan. Nu räcker det inte ens med ILO 169, då FN uttalat att man inte kan säga nej utan bara förhandla. Nu använder de organiserade grupperna på landet två vapen, ILO 169 för rätten att bli informerade om stora projekt och offentlighetsprincipen, att kommunen måste visa licensansökningar samt Codigo municipal. Om de vinner folkomröstningen så gäller det kommunala beslutet över nationella beslut enligt kommunernas självbestämmanderätt. Samtidigt försöker de som arbetar med folkomröstningar få människor att förstå konsekvensen av vilka partier de röstar på och de som vill bli valda, lokalt, inser att om de går emot folks vilja när det gäller naturresurser så blir de inte valda eller med tiden utkastade från kommunhuset.
    Alltid något i ett land som annars skapar en känsla av total desperation när det gäller politisk förändring för sociala reformer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s