Arkivet som kan sätta punkt för straffriheten för polisen i Guatemala

Den tidigare nationella poliskåren dokumenterade nästan allt, inklusive övervakande av den politiska oppositionen, påtvingade försvinnanden och andra brott mot mänskliga rättigheter. 80 miljoner dokument sparade i ett arkiv tillhörande Policía Nacional vittnar om detta. Staten förnekade konsekvent arkivens existens i samband med fredsavtalen i Guatemala (1996) och till och med inför sanningskommissionen som utredde alla övergrepp under inbördeskriget.

Fönstret där utredarna från Ombudsmannen för mänskliga rättigheter först upptäckte arkiven

Upptäckten av arkivet slog bokstavligen ner som en bomb för staten. Den 5 juli 2005 exploderade en bomb utanför en lagerlokal, som låg knappt tio minuter från Guatemala Citys centrum och där polisen bland annat förvarade sprängämnen. Eftersom lagret låg på ett tätbefolkat område kallades Ombudsmannen för mänskliga rättigheter in för att undersöka anläggningar där man misstänkte att det fanns sprängämnen. När de undersökte byggnaden där de hemliga arkiven fanns, fick utredarna av en slump syn på kartonger med dokument i ett fönster och skaffade tillstånd för att närmare undersöka dem. De insåg omedelbart att det kunde handla om poliskårens historiska arkiv och startade en utredning.

Vi har tidigare skrivit på bloggen om domen för påtvingat försvinnande som föll den 28 oktober i år. Över 600 dokument från polisens arkiv användes i fallet, och en del av dessa var helt avgörande för att binda de två poliserna till Fernando Garcias försvinnande. Under vårt besök på arkiven ett par veckor efter domen fick vi veta mer om hur arbetet går till för att gå igenom och organisera den ofantliga mängden dokument. 150 personer, många av dem släktingar till försvunna och andra offer, arbetar just nu med dokument från perioden 1975-1996, eftersom majoriteten av brotten mot mänskliga rättigheter begicks under denna tid.

Samarbetet inom staten för att övervaka och ”försvinna” personer

Man har hittills hittat över 500 000 arkiveringskort med personuppgifter som var grunden för övervakning. Apparaten för registrering av personuppgifter verkar ha fungerat smidigare än i någon modern högteknologisk stat. När personer ansökte om identifikationshandlingar, körkort eller vilket annat dokument som helst från staten, överfördes informationen automatiskt till polisens arkiv. Där sorterades ”de farliga” personerna ut för att sättas under övervakning.

Polisarkiven dokumenterar framförallt polisens arbete i huvudstaden. Därför saknas mycket uppgifter om övergrepp som begicks på landsbygden. I Guatemala City saknas ofta upplysningar när polisen genomfört sina aktioner på basis av information från informanter i de enorma nätverk som de byggt upp. Ibland finns bara ologisk information att tillgå, eftersom polisen ofta utredde och övervakade oavsett underrättelsens kvalitet. På det viset begick polisen också många brott mot personer som blivit rapporterade av någon informant eller annan person som ville sätta dit dem av personliga anledningar.

Några av de 80 miljonerna dokumenten i polisens arkiv

Kopplingen mellan polis och militär är något som arkivarbetarna redan utrett väl i många delar. Polis och militär utarbetade tillsammans planer för operationer, övervakning och kontroll av medborgarna, under allt från demonstrationer till övervakning på marknadsplatser och under traditionella parader. I fallet Fernando Garcia finns redan i dossiern dokument som kan binda högt uppsatta poliser, militärer och politiker till brottet. Frågan är bara om någon vågar fortsätta med dessa utredningar inom åklagarmyndigheten och Ombudsmannen för mänskliga rättigheter.

Utredningarnas framtid

Arkiven har på detta sätt hittills skapat över 100 utredningar, från vilka släktingar till försvunna personer, organisationer för mänskliga rättigheter, Ombudsmannen för mänskliga rättigheter med flera kan begära ut information. Under året 2010 har över 2600 sådana ansökningar kommit in. Arkiven har utöver detta lämnat in rapporter om grupper av fall av försvinnanden och avrättningar till internationella organ, som till exempel Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter. Det finns fall som skulle kunna överraska redan nästa år, men utvecklingen beror på människorättsorganisationer, släktingar till de försvunna och mördade och de statliga institutionerna inblandade i åtalen.

Nästa år är valår i Guatemala, vilket kan innebära stora förändringar både under valkampanjerna och när en ny president valts. Om någon person kommer till makten som har intresse av att dessa utredningar inte genomförs, kan det i värsta fall innebära att arkiven stängs. Förhoppningen är dock att arbetet fortsätter. Arkiven har säkrat finansiering i fem år framöver, men hela arbetet kommer säkerligen ta upp mot 20 år. Med den imponerande organisationen och alla de hjärtan som läggs ned i arbetet för sanningen om polisens verksamhet, kan många steg tas för att bryta straffriheten för alla de människorättsbrott som polisen begick under inbördeskriget.

Cecilia Gadd, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Annonser
Det här inlägget postades i Försoning: Sanning, rättvisa och gottgörelse, Guatemala, Repression mot människorättsförsvarare eller civila och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Arkivet som kan sätta punkt för straffriheten för polisen i Guatemala

  1. Ping: New text in Swedish « Peaceobserver's Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s