Våld och sociala konflikter i Mexiko

Anhängare till zapatisterna har fängslats och hotats i Chiapas i södra Mexiko och det knarkrelaterade våldet fortsätter att skörda nya dödsoffer i den norra delen av landet. Aron Lindblom skriver om läget i ett land präglat av svåra konflikter.

Mexikos militära utgifter har ökat med 44 procent på tre år, enligt siffror från Världsbanken som citeras i tidningen La Jornada. Samtidigt brottas landet med fortsatt hög arbetslöshet, fattigdom och en underfinansierad hälso- och utbildningssektor. Felipe Calderons regering har hittills satsat hårt på att bekämpa brottsligheten med polis och i hög utsträckning också militära medel. Hösten 2010 upptäcktes 72 lik efter mördade migranter från Syd- och Centralamerika i delstaten Tamaulipas i norra Mexiko. Nu i vår upptäcktes nya massgravar med sammanlagt 145 kroppar, enligt en BBC-artikel från den 18 april. Enligt myndigheter och media är det den kriminella organisationen Los Zetas som ligger bakom dessa mord men den mexikanska staten har också gjort sig skyldig till grova övergrepp inom ramen för det så kallade kriget mot knarket. Nyligen hittades liken efter fyra unga män som greps av polisen i mars i Ciudad Juarez i delstaten Chihuahua. I en intervju med tidningen La Jornada säger Lucha Castro, advokat och medlem i organisationen ”Rättvisa för våra döttrar” (Justicia para Nuestras Hijas):

– Detta är ytterligare ett fall där poliser, och i vissa fall medlemmar av armén, har utfört kidnappningar, tortyr, mord och försvinnanden mot ungdomar. Det handlar om summariska avrättningar genomförda av paramilitära grupper, och dessa brott har blivit allt vanligare. För att stoppa morden på ungdomarna är det nödvändigt att uppmärksamma internationella observatörer, som Europeiska Unionen, så att dessa kan få Mexikos regering att inse sina allvarliga fel och brister.

I Chiapas i södra Mexiko fortsätter den olösta konflikten mellan staten och zapatisterna att skapa oroligheter. I området mellan städerna San Cristóbal de Las Casas och Palenque, där regeringen planerar turism- och infrastrukturprojekt, har zapatistsympatisörer från den andra kampanjen (La Otra Campaña) blivit vräkta från entrén till vattenfallen Agua Azul, där de tidigare tog inträde. Den andra februari kördes den andra kampanjen bort från Agua Azul och polisen grep 117 personer med kopplingar till rörelsen, varav fem fortfarande sitter fängslade. Polisen har fortfarande hög närvaro i Agua Azul och regeringstrogna organisationer, som deltog i vräkningen av den andra kampanjen, har hotat med att ”gripa” alla personer med kopplingar till mänskliga rättigheter som kommer till området. I Cintalapa, också i Chiapas, har regeringstrogna hotat med att vräka alla zapatister i samhället om de inte går med på att ansöka om hjälpprogram hos delstatsregeringen och skicka sina barn till den officiella skolan. För zapatisterna, som har klippt alla band till regeringen, är dessa krav otänkbara och organisationen skriver i ett uttalande:

”Vi zapatister håller fast vid vår värdighet och vårt motstånd och vi kommer att försvara våra kamrater mot regeringens lögner och allmosor. Vi ger oss inte, vi säljer oss inte och vi förråder inte våra ideal. Här är vi och här kommer vi att fortsätta finnas. Vi tillåter inte att de regeringstrogna hotar våra kamrater som befinner sig i motstånd mot regeringen. Vi försvarar deras rättigheter för vi vet att allt detta har planerats av regeringen. Vi betalar inte skatten på markinnehav och inte heller elavgifterna. Vi kommer inte att ge någonting till regeringen eftersom regeringen aldrig har gett någonting till oss.”

Subcomandante Marcos och medlemmar av zapatisternas högsta styrelseråd. Foto: Aron Lindblom.

Subcomandante Marcos och medlemmar av zapatisternas högsta styrelseråd. Foto: Aron Lindblom.

I september 2010 blev 170 medlemmar av zapatiströrelsen vräkta från sina hem i San Marcos Aviles i Chiapas efter att de försökt upprätta en autonom skola, fristående från regeringen. Zapatisterna kördes bort av sina grannar, som också ska ha tagit kontroll över zapatisternas mark, hus och ägodelar. Zapatisterna kunde återvända till sina hus i oktober 2010, efter att ha levt i flyktingläger i en månad, och får idag medföljning från observatörer från människorättscentret Fray Bartolomé de Las Casas. Med anledning av problemen i San Marcos Aviles skrev zapastiernas regionala myndigheter:

”Vi zapatister trakasserar inte någon, vi vräker inte våra bröder och systrar som gått med i politiska partier, vi förföljer ingen, vi stjäl inte mark från andra bönder och vi tar inget annat heller från våra bröder och systrar som lever i fattigdom. Vi försvarar bara våra rättigheter och vad som tillhör oss. Vi lever och äter tack vare vårt eget arbete och vår egen svett. Det enda brott som vi zapatister har begått är att vi vill kämpa för demokrati, frihet och rättvisa åt alla.”

Medlemmar av zapatisternas regionala styrelseråd i Oventic, Chiapas, Mexiko. Foto: Aron Lindblom.

Medlemmar av zapatisternas regionala styrelseråd i Oventic, Chiapas, Mexiko. Foto: Aron Lindblom.

Konflikterna i Agua Azul, Cintalapa, San Marcos Aviles och andra delar av Chiapas är lokala och tillfälliga exempel på den större och mer permanenta konflikten mellan regeringens planer för att öka inkomsterna från turismen och jordbruksindustrin i delstaten och de ursprungsfolk och småbrukarsamhällen som stödjer zapatisternas krav på jordreform och autonomi. Nyligen dog två viktiga företrädare för civilsamhället i Chiapas, den före detta biskopen Samuel Ruiz Garcia och hans medarbetare Felipe Toussaint, som båda varit viktiga för de förhandlingar som tidigare kommit till stånd mellan regeringen och oppositionella rörelser i Chiapas. Deras bortgång lämnar ett vakuum som ökar osäkerheten om vart konflikten i Chiapas är på väg. Samtidigt fortsätter Mexikos regering att försöka kontrollera knarkhandeln, migrationen och de oppositionella folkrörelserna med hjälp av polis och militär. Nästa år hålls presidentval i Mexiko och det mesta tyder på att våldet och konflikterna i landet kommer fortsätta öka.

Representanter från zapatiströrelsen i Chiapas, Mexiko. Foto: Aron Lindblom.

Representanter från zapatiströrelsen i Chiapas, Mexiko. Foto: Aron Lindblom.

Bakgrund:

Chiapas är en av Mexikos fattigaste delstater, med höga nivåer av undernäring och analfabetism men också rika naturresurser. Fattigdomen och den orättvisa fördelningen av mark ledde fram till zapatisternas väpnade uppror den första januari 1994, samma dag som Mexikos anslöt sig till det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA. Zapatisterna förhandlade med regeringen men något slutgiltigt fredsavtal har aldrig kommit till stånd. Civilsamhället menar att regeringen bröt sina löften och år 2003 meddelade zapatisterna att de utan statens godkännande kommer att driva igenom sina krav på bland annat regional autonomi.

Aron Lindblom.

Länkar:

Artikel om hoten mot zapatisterna i Cintalapa, Chiapas: http://www.jornada.unam.mx/2011/04/11/index.php?section=politica&article=020n1pol

Organisationen Sipaz om konflikten i Cintalapa, Chiapas: http://sipaz.wordpress.com/2011/04/13/chiapas-denuncia-jbg-de-la-garrucha-presion-del-gobierno-contra-bases-zapatistas-de-cintalapa/

Artikel om konflikten i området kring Agua Azul (San Sebastian Bachajon) i Chiapas: http://www.jornada.unam.mx/2011/04/12/index.php?section=politica&article=016n1pol

Bakgrund om konflikten i området kring Agua Azul (San Sebastian Bachajon) i Chiapas: http://www.frayba.org.mx/archivo/acciones_urgentes/110408_au_02_temor_represion_ssb_loc.pdf

Organisationen Sipaz om Agua Azul (San Sebastian Bachajon) i Chiapas:  http://sipaz.wordpress.com/2011/04/13/chiapas-frente-a-operativo-se-retiran-adherentes-de-la-otra-campana-de-san-sebastian-bachajon-que-habian-retomado-la-caseta-de-entrada-a-las-cascadas-de-agua-azul-el-dia-anterior/

Annonser
Det här inlägget postades i Mexiko, Repression mot människorättsförsvarare eller civila och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Våld och sociala konflikter i Mexiko

  1. Brittiska BBC rapporterar att siffran på döda kroppar i Tamaulipas i norra Mexiko nu är uppe i 145, samt att 16 poliser gripits som misstänkta för att vara inblandade i morden.

    Läs hela artikeln här:

    http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-13110722

    /Aron Lindblom.

  2. Ping: Att återvända – sista medföljningen | Fredsobservatörernas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s