Consulta mot megaprojekt i Quiché

Fredagen den 20 maj var en historisk dag i Sacapulas kommun, som ligger söder om Nebaj där vi normalt sett arbetar. För första gången anordnades en consulta (”folkligt rådslag”) där befolkningen i kommunens alla byar och samhällen röstade emot megaprojekt så som gruvdrift och vattenkraft.

Den guatemalanska staten har godkänt en mängd företag att exploatera jorden, bergen och floderna som brukas och ägs av ursprungsfolk, utan att rådfråga dessa. I vissa fall utför företagen själva så kallade undersökningar eller miljökonsekvensbeskrivningar där ett fåtal bybor ”intervjuas” angående deras åsikter om företagets kommande aktiviteter på deras mark. Dessa undersökningar är uppenbarligen mycket bristfälliga och föregås av löften om ökade inkomster för lokalsamhället, ökade arbetstillfällen och därmed en finfin lokal ekonomisk utveckling. I verkligheten, bortom glättiga löften om utveckling, är dock inkomsterna små jämfört med den socioekonomiska skada som åsamkas samhällena, i form av förgiftade vattendrag, sinande vattentäkter, sjuka boskap och förstörd eller obrukbara jordar.

Det är ett uppenbart brott mot mänskliga och ursprungsfolks rättigheter att föra folk bakom ljuset och utnyttja dess fattigdom (t ex analfabetism, geografisk isolering och rasistiskt förtryck). I teorin är folket uppbackat av ett flertal konventioner, deklarationer och lagar t ex ILO konvention 169.

Inför consultan i Sacapulas har en grupp personer från olika delar av Quichéregionen engagerat sig enormt för att sprida information om megaprojektens framfart och skador på människor och miljö. Många av de samhällen som informatörerna besöker har aldrig hört talas om att deras marker ligger i riskzonen för att bli exploaterade. Det existerar alltså redan en mycket detaljerad karta över de megaprojekt som är planerade eller som ska påbörjas i Quiché, inklusive de företag som fått licens till att exploatera.

Men det finns också många som är skeptiska och misstänksamma till informationen eftersom folk så många gånger tidigare har blivit lurade och varit brickor i partipolitiska spel. Lokalt deltagande är därför en grundsten i koordinatörernas arbete och man anordnar alltid asambleas där byrepresentanter deltar och berättar om erfarenheter av exploatering i sina hemtrakter.

Dagen innan consultan samlades ca 80 valobservatörer från hela landet för att hjälpa till och observera i de 108 samhällen som utgör Sacapulas kommun. Tyvärr kom inte så många som de hade hoppats på, därför blev det bara en observatör i varje by. Undantaget var oss fredsobservatörer som alltid går två och två. Allt var duktigt organiserat och jag och Tanya blev skickade till en ganska stor by, tillsammans med en amerikan som kallas Carlos (fast egentligen heter Graham) som är fotograf och inte var där som observatör. Byn verkade ganska välmående mitt i en grönskande dal med tomatodlingar, välväxt majs och ett stort torg. Det mesta av väggar och stolpar var orangemålat vilket innebär att maktpartiet i byn utgörs av Partido Patriota (den gamle folkmordgeneralens parti).

Under morgontimmarna samlades folk och jag uppskattade antalet till typ 300 personer. Säkert mer än häften av dessa var barn. Alla över sex år röstar. Inledningsvis talade de olika lokala ledarna (alcaldes auxiliares) om nödvändigheten med consultan och hur det skulle gå till. Sedan fick folk ställa sig i köer grupperade efter kön och ålder för att skriva under med sina namn – eller för de icke skrivkunniga med tumavtryck. Stämningen var god och ur högtalarsystemet som man kopplat in spelades varierad latinomusik. Som observatörer gjorde vi inte så mycket förutom att skriva under slutdokumentet (la acta) som ett bevis för att processen blivit observerad av någon utanför samhället. Vid lunchtid hade 1611 personer i samhället röstat och torgplatsen tömdes pangbums.

Vi åkte sedan tillbaks i våra gröna västar till Sacapulas stad och inväntade slutresultaten och hjälpte även till att kontrollräkna rösterna från alla kommunerna, under småstress och svettningar. Kring niotiden på kvällen hade alla röster räknats. Av ca 47 000 personer i kommunen hade ca 27 400 barn, ungdomar, vuxna och åldringar röstat emot megaprojekt i kommunen – och för folkets makt över sina naturresurser.

Kajsa Stenberg, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Consulta mot megaprojekt i Quiché

  1. Kajsa Stenberg skriver:

    Slutresultatet från consultan visade faktiskt på att över 28 000 personer röstade!//Kajsa Stenberg Fredsobservatör

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s