Historiskt beslut från Mexikos högsta domstol

Mexikos högsta domstol, la Suprema Corte de Justicia de la Nación (SCJN), kom med ett historiskt besked den 12 juli när man enhälligt beslutade att människorättskränkningar som begås av militärer bör sanktioneras av civila domstolar och inte militärdomstol.

Enligt artikel 13 i den mexikanska konstitutionen ska brott begångna av militärer där en civil person är inblandad inte dömas i militärdomstol utan i civil domstol. Samtidigt säger artikel 57.E i lagen som reglerar den militära jurisdiktionen, Codigo de Justicia Militar, att militärer som åtalas för brott där civila är inblandade ska dömas i enlighet med det militära rättssystemet. Många civila organisationer firar nu detta historiska beslut som till viss del reder ut de lagtekniska motsägelserna kring hur militärer ansvariga för människorättskränkningar ska åtalas. Antalet anmälda människorättskränkningar som begås av militärer har ökat dramatiskt i Mexiko de senaste åren, beslutet från SCJN kommer därför att kunna ha stor betydelse för hur man går vidare med dessa brott.

Beslutet följer på fallet för det påtvingade försvinnandet av Rosendo Radilla Pacheco i den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter. Den fällande domen kom den 23 november 2009 och domstolen uppmanade då den mexikanska att ändra lagen som reglerar den militära jurisdiktionen, Codigo de Justicia Militarför att den ska överensstämma med internationella människorättstraktat och den egna konstitutionen. Ännu har man inte gjort någon ansträngning för att ändra bestämmelserna i Codigo de Justicia Militar för att respektera domen från den Interamerikanska Domstolen, men besutet från SCJN skickar en tydlig signal att det nu är upp till lagstiftaren att ta tag i detta.

Beslutet från SCJN fastslår även fler viktiga principer som har stor betydelse vid åtal för människorättskränkningar i Mexiko. Beslutet konstaterar att den mexikanska staten är skyldig att respektera och leva upp till fällande domar emot dem från den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter. Utöver detta befäster beslutet från SCJN även att alla mexikanska domare i varje konkret fall ska tolka lagarna så att de överensstämmer med den egna konstitutionen och med bestämmelser i de internationella traktat och konventioner som den mexikanska staten har signerat och ratificerat.

Charlotta Pettersson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Annonser
Det här inlägget postades i Mexiko och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s