Till minne av massakern i Chinkultik

I förrgår, den 3 oktober, var det exakt tre år sedan som federal- och delstatspolis gick in i samhället Miguel Hidalgo och öppnade eld mot de obeväpnade invånarna. I det brutala överfallet dödades 6 personer, 17 skadades och 36 häktades. Fyra av de dödade avrättades med ett skott i tinningen. Enligt journalister som bevittnade polisoperationen var brutaliteten “urskillningslös mot barn, kvinnor och äldre”. Scenen för polisens brutala våldsakt var Chinkultik i östra Chiapas, där det pågick en konflikt om kontrollen över ett arkeologiskt område.

Gripande av invånare i Chinkultik. Foto: Frayba

Gripande av invånare i Chinkultik. Foto: Frayba

Statliga tjänstemän under ledning av Chiapas delstatsguvernör, Juan Sabines, erbjöd offrens familjer stipendier, livslånga pensioner samt stöd till ekoturism-projekt i området. Den ekonomiska ersättningen ses av flera människorättsorganisationer som en muta, delstatsregeringens sätt att köpa sig fri från inblandningen i massakern. Enligt människorättscentret Frayba har utbetalningen av den ekonomiska ersättningen inte skett i enlighet med den interamerikanska konventionen. En sådan ersättning kan heller aldrig ersätta den brist på rättvisa och straffrihet som präglar fallet. Varken de som utförde eller planerade massakern har ännu ställts inför rätta.

Arkeologiskt område i Chinkultik. Foto: Sfu.museum

Arkeologiskt område i Chinkultik. Foto: Sfu.museum

Med massakern i Chinkultik bröt den mexikanska staten mot de mest grundläggande mänskliga, kollektiva och individuella rättigheter. Massakern är bara en i raden av våldshandlingar med statlig inblandning i Chiapas. Andra exempel är massakern i Wolonchan 30 maj 1980 som dödade 50 personer, massakern i Acteal 22 december 1997 som tog 45 liv och massakern i Viejo Velasco 13 november 2006 där 4 personer dödades. Även utanför Chiapas illustrerar incidenter så som San Salvador Atenco 2006 och protesterna i Oaxaca 2006 den statliga inblandningen i kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Statlig inblanding i sociala konflikter har blivit allt vanligare och enligt Frayba skapar och understödjer staten ofta konflikter för territoriell kontroll. Detta uppnår de t.ex genom tvångsförflyttning av befolkning som brukat sin mark i generationer och genom att hota och skrämma bort folk från attraktiv mark. Med marken i sina händer kan staten lättare förverkliga turistprojekt och megaprojekt, som t.ex utvinning av naturresruser, som en del av en ekonomisk och politisk strategi.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas 2011-2012

Läs mer om Chinkultik massakern:

http://latinamerika.nu/massaker-pa-bybor-i-chiapas

Annonser
Det här inlägget postades i Mexiko och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s