Debatten om rättvisan blir allt hetare i Guatemala

Det pågår en lågintensiv ordväxling i några av Guatemalas huvudsakliga dagstidningar. Enligt flera människorättsorganisationer svartmålas en stor del av det arbete som de utför när det gäller rättsprocesserna mot de militärer som står åtalade för folkmord. De senaste veckorna har debatten präglats av ansträngningar från militärens sida för att försvara arméns handlingar under inbördeskriget.

Först ut var Ricardo Mendez-Ruiz Valdés som meddelade att han anmält 26 personer för kidnappning och tortyr som skedde 1982. Brevet publicerades i tidningen El Periódico och senare skrev han flera inlägg på opinionssidorna i den största dagstidningen Prensa Libre där han yttrade sitt försvar för det hedervärda ”kriget mot kommunismen” i Guatemala under 80-talet. Häromveckan publicerades ytterligare ett meddelande på en hel sida i tidningen, denna gång av Ricardos far– en före detta inrikesminister och militär överste under början av 80-talet. Inlägget var en kopia av det uttalande fadern gjorde 1982 där han vädjar till kidnapparna att släppa sonen. Han vägrade gå med på den lösensumma som skulle betalas och dessutom kunde han inte tillmötesgå de krav som kidnapparna ställde. Han var redo att ”offra sin son för hemlandet” och menade att hans son ”skulle förstå”. Ricardo släpptes efter 50 dagar och valde att inte göra en anmälan.

Det upprepade pressmeddelandet publicerades utan någon allmän förklaring eller introduktion men är enligt Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisationer i Guatemala ett uppenbart försök till att vinna allmänhetens sympati för militärens oskuld. I sonens anklagelse finns namnen på flera personer som var aktiva i motståndsrörelser under inbördeskriget däribland familjemedlemmar till Claudia Paz y Paz, riksåklagaren.  Den senaste tidens mediala framträdanden ses av människorättsorganisationer som rena och skära attacker mot allt vad åtal av militärer heter.

Många är de journalister och organisationer som kommenterat far och son Mendez brev. Människorättsorganisationen FAMDEGUA uttrycker sin fulla förståelse för faderns, överste Mendez Ruiz ångest; den desperation och förtvivlan över att kanske aldrig mer få återse sina kära är minst sagt en grotesk erfarenhet som tiotusentals guatemalaner har. Skillnaden är att de allra flesta aldrig fick tillbaka sina kära, som till exempel i de områden i Guatemala där överste Mendez Ruiz var verksam, där flertalet massakrer begicks och där resterna av 177 personer grävts upp (enbart kvinnor och barn).

Med en slående timing och som en ytterligare krydda i debatten har dessutom domaren Patricia Flores anklagats för att vara partisk i rättegången mot en av de häktade folkmordsmilitärerna, López Fuentes.  Den nytillsatte domaren Miguel Angel Gálvez är dock väl påläst om allt vad brott mot mänskligheten heter eftersom han även arbetar med fall av påtvingade försvinnanden som begicks under inbördeskriget.

Som lök på laxen vill de högerpopulistiska delarna av kongressen få igenom en lag som gör det möjligt för personer över 80 år att slippa rättegång – vilket betyder att det skulle blir extremt svårt att döma exempelvis gamla militärer som begått brott mot mänskligheten. Så, nu verkar debatten och uppmärksamheten kring straffrihet hetta till inte bara i rättssalarna utan även i allmänhetens medvetanden. Eller, i alla fall för de läskunniga som följer tidningarna.

Kajsa Stenberg, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Se tidigare inlägg: https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/11/18/haxjakt-pa-manniskorattsforsvarare/

Artiklar på spanska:

http://www.elperiodico.com.gt/es/20111105/pais/203179/
http://www.elperiodico.com.gt/es/20111107/opinion/203308/

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Debatten om rättvisan blir allt hetare i Guatemala

  1. Ping: ”Släpp aldrig ögonen från Guatemala!” « Fredsobservatörernas blogg

  2. Ping: Hot mot människorättsförsvarare i Guatemala | Fredsobservatörernas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s