”Jag gråter också ibland”

Människor har samlats för att fira årsdagen av det folkliga rådslaget sin kommun. På trädet står det: Nej till vattenkraftverket Xalala.

Människor har samlats för att fira årsdagen av det folkliga rådslaget sin kommun. På trädet står det: Nej till vattenkraftverket Xalala.

Den 29 oktober firades årsdagen efter det folkliga rådslaget (consulta popular) mot vattenkraftverk och andra megaprojekt i kommunen Uspantán (regionen Quiché, Guatemala). Det hela firades i den lilla byn Ventana de Cielo – vilket på svenska betyder ”fönstret mot himlen”. Byn ligger vackert beläget vid foten av ett berg och med floden Copón som rinner genom dalen. Frågan är bara hur länge till byn kommer att existera. Om regeringens planer förverkligas och vattenkraftverket Xalalá med dess gigantiska damm byggs, kommer det att betyda att hela dalen fylls med vatten.

Vi kräver respekt och uppfyllelse av det folkliga rådslaget i Uspantán som skedde 29 oktober 2010.

Vi kräver respekt och uppfyllelse av det folkliga rådslaget i Uspantán som skedde 29 oktober 2010.

Rådslaget förra året motarbetades kraftigt av Uspantáns borgmästare Victor Hugo Figueroa (Partido Patriota). Veckan innan utsatt datum spreds det falska ryktet att rådslaget var inställt. Under själva röstningen surrade hotande helikoptrar i luften. Trots det deltog cirka 25 000 människor och över 90 procent röstade mot vattenkraftverk och andra megaprojekt i kommunen.

Francisco Coc var en av de ledande organisatörerna i byn. När jag träffade honom vid en ceremoni för sex månader sedan berättade han att han hade mottagit hot från kommunens sida och därför såg till att aldrig resa ensam. Det hela hade blivit värre.

Francisco Coc berättar om hoten

Francisco Coc berättar om hoten

Den 10 augusti kom det 14 soldater och fyra poliser till Ventana de Cielo. De uppehöll sig i byn några dagar. Den 13 augusti knackade de på Franciscos dörr. De anklagade Francisco för att vara inblandad i narkotikasmuggling och ville komma in och göra en husrannsakan. Francisco svarade att han inte var inblandad i något sådant och att de inte hade någon rätt att komma in i hans hus. De lämnade honom men återkom igen nästa dag med handbojor för att arrestera honom. Han gjorde motstånd och slog upp armarna. Det blev våldsamt men tillslut satt hans händer fast i bojorna. Soldaterna och poliserna förde Francisco upp på berget. De stannade där över natten och väntade på besked om vad de skulle göra med honom. Nästa dag kom en löjtnant som sa: ”Släpp honom! Han har kontakt med flera organisationer”. Francisco kunde återvända hem och genast ringde han till CUC (Comité de Unidad Campesina, ungefär Kommittén för lantbrukares enhet, en av de största bondeorganisationerna i Guatemala) och till oss (ACOGUATE – det medföljningsprojekt som Kristna Fredsrörelsen är del av).

Under hela vårt besök återkom han ständigt till hur tacksam han var för att vi var där och hur betydelsefulla vi var för honom. Vi blev bjudna på hela festen och han upplät alla sängarna i sitt hus åt oss och de andra gästerna.

– Min familj oroar sig för vad jag kan råka ut för. De är rädda och ibland gråter de. Men jag måste fortsätta att kämpa. Vad gör vi om de bygger dammen? Då har vi ingenting. De kommer att ge oss någon värdelös jordplätt någonstans. Jag gråter också ibland. Jag vet inte vad de kan göra med mig. Men jag måste fortsätta att kämpa, säger Francisco.

Elina Peronius, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala 2011-2012

Fakta:

Det planerade dammbygget och vattenkraftverket Xalalá beräknas bli Guatemalas och Centralamerikas näst största damm. Cirka 3 000 människor från de tre kommunerna Ixcán, Cobán och Uspantán kommer att förlora sina hem eller sina odlingsmarker. De 3 500 personerna som blev tvångsförflyttade under konstruktionen av Guatemalas största damm Chixoy på 1980-talet kämpar fortfarande för att bli kompenserade.

Läs mer om massakern som föranledde konstruktionen av dammen Chixoy här.

Artiklar (på spanska) om rådslaget i Uspantán går att läsa här, här och här.

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till ”Jag gråter också ibland”

  1. Ping: Fredsobservatörerna berättar « Kristna Fredsrörelsens blogg

  2. Ping: Undantagstillstånd i västra Guatemala | FREDSOBSERVATÖRERNA I GUATEMALA

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s