”Släpp aldrig ögonen från Guatemala!”

Förr i tiden, under inbördeskriget, var det lättare att organisera sig kring en gemensam kamp i Guatemala. Förtrycket var hårt men solidariteten mellan alla organiserade gjorde att man kände sig stark som rörelse, menar Patricia Yoj som är advokat på organisationen CONAVIGUA.

Patricia Yoj. Foto: Laif agentur, Zurita DePablo

Patricia Yoj. Foto: Laif agentur, Zurita DePablo

CONAVIGUA är ett nationellt nätverk av kvinnor, främst änkor och ensamstående mödrar ur mayabefolkningen. De sysslar med att stärka kvinnligt ledarskap, mänskliga rättigheter och att verka mot militarisering. Under nittiotalet var de en viktig kraft för avskaffandet av den obligatoriska militärtjänstgöringen. Jag var intresserad av hur guatemalaner organiserar sig kring mänskliga rättigheter i Guatemala nu jämfört med hur man gjorde under inbördeskriget och diktaturen. Därför sökte jag upp Patricia i CONAVIGUA:s lokaler i centrala Guatemala City.

Sedan fredsavtalen mellan gerillan och regeringen slöts 1996 öppnades möjligheter för människorättsaktivister att organisera sig i Guatemala. I denna atmosfär av så kallad ”övergång till fred” började Patricia arbeta på CONAVIGUA som utredare jämsides med sina juridikstudier. När hon var färdig med studierna började hon arbeta som advokat på samma organisation. CONAVIGUA har tillsammans med andra organisationer lyckats förmå en spansk domstol att ta upp flera fall av brott mot mänskligheten som begicks i Guatemala under inbördeskriget.

Kräv social rättvisa och jämlikhet! Dagen för mänskliga rättigheter i GUatemala.

Kräv social rättvisa och jämlikhet! Dagen för mänskliga rättigheter i Guatemala.

Hinder i vägen för mänskliga rättigheter

Patricia menar att det absolut finns fler möjligheter och fler demokratiska mekanismer för att jobba för mänskliga rättigheter nu jämfört med tiden före 1996. Däremot är det ett problem att Ministerio Público (ungefär motsvarande åklagarmyndigheten) är långsamma. Ett annat problem är att det saknas en vilja hos ledare och de civila organisationerna till att föra en gemensam kamp. Organisationerna är splittrade eller fokuserar sig så pass mycket på sina egna arbetsområden att man inte anstränger sig för att samlas kring ett visst tema – ett tema som påverkar och kan sammanföra alla organisationer som sysslar med rättvisa.

Den senaste månaden har personer och organisationer som jobbar med att ställa militärer inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten blivit utsatta för en slags förtalskampanj av de som stödjer militären. Sonen till en före detta militär har även lämnat in en polisanmälan mot flera personer från civilsamhället för ett brott som tillskrivs den tidigare gerillan. Polisanmälan tycks dock vara dåligt underbyggd och kanske bara har gjorts för att försvåra för det civila samhället att driva frågor om mänskliga rättigheter och rättvisa för historiska brott.

Men många som arbetar för rättvisa är trötta. Kampen – ända sedan inbördeskrigets dagar – har sugit musten ur många. Med ofta allt för små framsteg och tröga rättsprocesser i en stat som har en extremt hög straffrihet orkar folk inte engagera sig fullt ut. Dessutom får många av de som organiserar sig utstå psykiska och fysiska hot, speciellt på landsbygden och kring teman som mark och naturresurser (där morden på sociala ledare fortsätter).

Patricia berättar att CONAVIGUA:s medlemmar på landsbygden har upplevt fem fall av grova hot under de senaste fem åren. Hoten har anmälts till åklagarmyndigheten och man har fått speciellt skydd för de hotade personerna. När CONAVIGUA är med på exempelvis utgrävningar av massgravar från inbördeskriget är Peace Brigades International (PBI)med dem för att genom sin internationella närvaro verka som skydd. Liksom projektet Acoguate, där Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer arbetar, är PBI en organisation som arbetar med att medfölja människorättsorganisationer i Guatemala.

Internationell uppmärksamhet underlättar

Även om de demokratiska verktygen är bristfälliga så finns de faktiskt där. Civilsamhället och det internationella samfundet kan därmed kräva att de ska fungera. Patricia nämner att nästa år kommer militärens position i politiken bli mycket större då den före detta generalen Otto Pérez Molina tar över presidentposten.

”Jag tror inte att vårt arbete kommer att förhindras helt så länge de demokratiska funktionerna finns där, men det kommer att bli svårare. Men det är verkligen oroliga tider som väntar och därför får världen inte släppa Guatemala ur sikte. Den nya regeringen måste veta att världen iakttar varje steg som dess ledare tar”.

Idag har CONAVIGUA och andra människorättsorganisationer mer kontakt med internationella organisationer och FN. Mycket solidaritet och stöd kommer utifrån, och här visar till exempel Norges ambassad och nordamerikanska organisationer sitt aktiva engagemang.

Dagen för mänskliga rättigheter i Guatemala

Dagen för mänskliga rättigheter i Guatemala

Framtida människorättsarbetare

Intresset för att arbeta med mänskliga rättigheter är inte så stort som det borde. Det finns en ekonomisk aspekt då många ser ett sådant arbete enbart som en inkomst. Efter de så kallade fredsavtalen flödade internationella fonder in för att stärka statens (och ickestatliga organisationers) arbete för mänskliga rättigheter och demokrati. De internationella givarna gillar också mänskliga rättigheter. Men många givare är beroende av fysiska resultat, gärna i siffror och bevis på hur väl bidragen fungerar. Här är det svårt att visa på handfasta resultat eftersom det finns så många orättvisa och bristfälliga system som motarbetar rättprocesser och så vidare.

“Många äldre tycker att ungdomen idag inte bryr sig om socialt engagemang, att de är alltför fokuserade på pengar och bara ser upp till ’västerländska’ ideal och kulturer. Och kanske är det så till stor del, men vi har sett att det finns en vilja hos ungdomar att fortsätta driva det som tidigare generationer blev tvungna att sluta upp med på grund av kriget.”

CONAVIGUA:s ungdomsfilial ”Mojomayas” (Movimiento de Jovenes Mayas) sysslar med att engagera ungdomar för ursprungsfolkens och ungdomars rättigheter.

Vissa människor ifrågasätter CONAVIGUA:s arbete och menar att inga framsteg sker eller att det helt enkelt går för långsamt. Å andra sidan är det en stor fördel att CONAVIGUA till största delen består av kvinnor på landsbygden och överlevare efter inbördeskriget som har ett engagemang som utgår ifrån deras egna erfarenheter. Kvinnligt ledarskap är en grundsten och det pågår i och med dem en lågintensiv kamp för rättvisa och rättigheter på gräsrotsnivå. Detta göra att engagemanget blir bredare och inte bara drivs av en grupp i staden. Att utgå ifrån gräsrötterna och stärka deras ledarskap är grundläggande och ovärderligt för att människorättsarbete ska kunna avancera i Guatemala.

Kajsa Stenberg, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till ”Släpp aldrig ögonen från Guatemala!”

  1. Ping: Årskrönika för Guatemala 2011 « Fredsobservatörernas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s