De anklagades träd

Det är ny oviss gryning i Guatemalas historia. Den 14 januari byttes den tidigare socialdemokratiska regeringen ledd av Álvaro Colom mot Otto Pérez Molinas högerpopulistiska regering. Det nya regeringspartiet Partido Patriota har dock inte majoritet i kongressen.

Sedan 2000 har Efraín Rios Montt suttit som kongressledamot i Guatemala. Rios Montt är den ökände militärdiktatorn, skolad i USA,  under vars regeringsperiod (1982-83) hundratusentals människor ur mayabefolkningen mördades och tiotusentals personer fördes bort av regeringens säkerhetsstyrkor. Perioden räknas till inbördeskrigets blodigaste.

Några av de människorättsorganisationer som Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer medföljer har under mer än 12 år arbetat med att få de ansvariga för folkmordet dömda. Av de 626 massakrer som utfördes under inbördeskriget begicks 432 under Rios Montts regeringstid mellan 1982-83.

Den 14 januari var hans sista dag i kongressen vilket innebär att han inte längre har den immunitet som skyddat honom så länge från lagens långa arm.  Även om man hittills inte kunnat döma själva överhuvudet själv, Rios Montt, så lyckades man under 2011 häkta och inleda rättsprocesser mot fyra högt uppsatta militärer som arbetade under hans order. Ungefär så här ser de anklagades träd ut:

Óscar Humberto Mejía Victores
Mejía Victores satt på flera viktiga poster under 80-talets blodigaste tid. Han står anklagad för att i egenskap av försvarsminister 1982-83 ha planerat och gett order om att verkställa de militära planerna Sofia, Firmeza 82 och Victoria 83. Genom dessa planer mördades tiotusentals civila mayabönder i regionerna Quiché och Alta Verapaz för misstanken om att de stödde den marxistiska gerillan som fanns i landet på den tiden. 1983 ledde han en statskupp och tillsatte sig själv som statsöverhuvud istället för Rios Montt. Eftersom han idag lider av hjärncancer och har sviktande mental hälsa så kan han enligt doktorernas utsagor inte genomgå en rättegång, vilket också domaren Patricia Flores godkänt. Var femtonde dag kommer hans hälsa dock att utvärderas.

 Héctor Mario Lopez Fuentes
Denne pensionerade general på nu 81 år var den förste att häktas den 17 juni. Han var högste befälhavare under åttiotalet och anklagas för att vara hjärnan bakom minst 440 massakrer utförda på maya ixíl-befolkning 1982-83. Han var högste befälhavare och lydde under försvarsministern, den tidigare nämnde Mejía Victores. Men hal som en ål är López Fuentes att komma åt eftersom flera rättshinder har kommit i vägen de senaste månaderna för att fortsätta rättsprövningarna.

José Mauricio Rodríguez Sánchez
Före detta chef för Guatemalas underrättelsetjänst (G2) som möjliggjorde att militären kunde sätta i bruk den militära planen ”Plan Victoria 82” i regionen Ixíl. Han anklagas för att vara inblandad i 71 operationer som resulterade i grova brott mot mänskligheten och mord på minst 1 771 personer, främst mayabönder. Han fångades in den 13 oktober förra året. Även denne man har lyckats snärja sig ur rättegångar med anledningen att han har sviktande hälsa.

Luis Enrique Mendoza García
Samma dag, den 13 oktober utfärdades även häktningsorder för Luís Enrique Mendoza García som under Rios Montts tid var vice försvarsminister. Han var chef för militärens operationsenhet (G3) 1982-83 vilket innebar att han ansvarade för utfärdandet av de order som ledde till genomförandet av Plan Victoria 82. Han kände alltså till vartenda steg som hans soldater tog och deras uppdrag. Herr Mendoza valde dock att fly fältet när häktningsordern mot honom utfärdades, han är nu internationellt efterlyst.

… och så Efraín Ríos Montt                                      Vittnesorganisationen Asociación Justicia y Reconciliación (AJR)  gjorde en anmälan mot Ríos Montt 2001 och 2010 och dessa har legat öppna hos åklagarmyndigheten. I slutet av december förra året gick Ríos Montt till åklagarmyndigheten för att höra efter ifall det fanns någon anmälan mot honom och att man i så fall skulle respektera hans rättigheter (sic!). Han förklarade att han inte hade något att dölja och att han är villig att samarbeta. Dessutom tänker han minsann inte fly landet vid en eventuell anmälan mot honom. För människorättsorganisationer som sysslar med att utreda brott begångna under inbördeskriget har nu ett utrymme öppnats för att ställa Ríos Montt till svars för den brutalitet som pågick i antikommunismens namn under hans regeringstid. Vi får väl se hur snart även han kommer att bli satt i kronan på de anklagades träd.

Kajsa Stenberg, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Annonser
Det här inlägget postades i Försoning: Sanning, rättvisa och gottgörelse, Guatemala och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till De anklagades träd

  1. Markus Esbjörnsson skriver:

    Mycket tråkiga och hopplösa saker i denna text. Men älskar ditt språk! Själva överhuvudet och hala ålar! Bra jobbat!

  2. Ping: Vad händer med folkmordsfallet i Guatemala? « Kristna Fredsrörelsens blogg

  3. Ola Stenberg skriver:

    Bra jobbat som sagt

    …”satt i kronan i de anklagades träd” har jag aldrig hört förr – Underbart och nyskapande språk !!!

    Skönt att höra att inte Partido Popular har majoritet i kongressen i alla fall.

  4. Malin Kullmar skriver:

    Väldigt bra inlägg Kajsa! Kort och bra sammanfattat!

  5. Ping: Årskrönika för Guatemala 2011 « Fredsobservatörernas blogg

  6. Ping: fredskakan

  7. Ping: Oviss framtid för rättegångsförhandlingarna i folkmordsfallet | Fredsobservatörernas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s