Årskrönika för Guatemala 2011

Aura Elena Farfán och advokaten Edgar Pérez

Aura Elena Farfán och advokaten Edgar Pérez

2011 utmärker sig som året då antalet attacker mot människorättsförsvarare slog rekord, då våldsamma avhysningar mot bönder eskalerade och då Guatemala fick en general på presidentposten för första gången sedan civilt styre instiftades 1985. Men det är också året då ett stort antal personer dömts för brott mot mänskligheten i guatemalansk domstol. Dessutom har rättegångar kunnat inledas mot militärer anklagade för det folkmord vars sår fortfarande är öppna.

Med 402 anmälda attacker och hot mot människorättsförsvarare blev 2011 det våldsammaste året sedan inbördeskriget. Siffrorna innebär en ökning med 33 procent från år 2010. Det dödliga våldet mot kvinnor har minskat något, dock meddelar kriminaltekniska institutet i Guatemala att morden på kvinnor under 2011 har varit våldsammare än tidigare år.

Under 2011 exploderade många olika markkonflikter i landet. Året inleddes med att staten fortsatte sin repression mot bönder i regionen Alta Verapaz genom det undantagstillstånd som utlystes i december 2010. Detta innebar att befolkningens civila och politiska rättigheter inskränktes till förmån för polisens och militärens jakt på knarkbrottslighet i regionen, en utveckling som sedan också spred sig till andra delar av landet. Under undantagstillstånd får polis och militär ökade befogenheter, vilket förenklar för statens styrkor att fånga in vem som helst, något som påverkat organiserade människorättsförsvarare. I Polochic-området i Alta Verapaz ägs en stor del av odlingsmarken av sockerrörsföretaget Chabil Utzaj som anlitat vakter som med jämna mellanrum hotat, beskjutit, mördat och tvingat bort mer än 700 familjer från mark där de odlat basgrödor som majs och bönor för sin överlevnad. Tre organiserade bönder mördades i området under 2011.

Under avhysningarna i Polochic i mars. Foto: Comité de Unidad Campesina

Under avhysningarna i Polochic i mars. Foto: Comité de Unidad Campesina

Våldsamma avhysningar av bönder skedde också i regionerna Retalhuleu och Petén, där hundratals familjer flydde över gränsen till Mexiko. Där har de fram till januari bott i enkla hyddor tills de återigen blev avhysta och nu befinner sig i Guatemala igen. Undantagstillstånd utfärdades även i Petén, efter att 27 lantarbetare mördades den 15 maj i ett dåd som sägs ha utförts av den mexikanska knarkmaffian ”Los Zetas”. Under undantagstillstånden i Petén (sammanlagt tre utfärdade förra året) greps flertalet människorättsaktivister och utsattes för orättvis behandling.

Runt guldgruvan Marlin, som ägs av det kanadensiska företaget Goldcorp i vilket svenska AP-fonder investerat miljontals kronor, har oroligheterna och miljöförstöringen fortsatt. I februari misshandlades och frihetsberövades flera personer ur två människorättsorganisationer som deltog i en fredlig demonstration mot gruvan. Efter detta anklagade Goldcorp internationella medföljningsorganisationer för att “orsaka konflikter i de lokala samhällena”, bland annat organisationer som ingår i Kristna Fredsrörelsens samarbetsprojekt Acoguate. Efter det skickade KrF tillsammans med andra organisationer ut ett brev där vi uttryckte oro för utpekandet samt för situationen i området kring gruvan. Enligt flera oberoende studier bidrar guldutvinningen till föroreningar och skador på människor och naturresurserna i området. Ändå valde den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter att ändra sitt krav från 2010 om att stänga ner gruvan. Kravet handlar nu enbart om att tillgång till rent vatten måste finnas tillgängligt för de boende i området.

Partido Patriota - den hårda handens politik

2011 var valår i Guatemala och i november vann Otto Pérez Molina och hans högerpopulistiska Partido Patriota i andra valomgången. Pérez Molina var general under inbördeskriget och är enligt flera människorättsorganisationer i landet direkt ansvarig för hundratals massakrer och påtvingade försvinnanden i regionen Ixíl, där folkmordet begicks. För första gången sedan 1985 kom nu alltså en militär till makten. Flera av de organisationer som Kristna Fredsrörelsen samarbetar med har uttryckt oro för att Pérez Molina ska sätta käppar i hjulet för de rättsprocesser som pågår i landet samt att den polisiära och militära närvaron ska öka.

Men det finns också en rad glada nyheter från året som gick i Guatemala. Den 17 juni arresterades en högt uppsatt före detta militär, Héctor Mario López Fuentes, anklagad för folkmord på ursprungsbefolkningen maya ixíl mellan 1982-1983. I september skedde ytterligare tre häktningar av högt uppsatta militärer, inklusive den tidigare försvarsministern (1982-83) och diktatorn (1983-86) Oscar Humberto Mejía Victores. Sedan den 14 januari sitter Efraín Ríos Montt (diktator i landet under 1982-83) inte längre i kongressen och har därmed inte juridisk immunitet, vilket gör att han förhoppningsvis kan ställas inför rätta för de massakrer, påtvingade försvinnanden och våldtäkter som utfördes under hans regeringsperiod. Läs en mer utförlig text om folkmordsprocessen här. Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer har medföljt vittnen, överlevare och familjemedlemmar från organisationen för vittnen efter folkmordet AJR (Asociación para la Justicia y la Reconciliación) från hela landet och medverkat på de flesta rättegångar som hållits i Guatemala City.

Julia Cortéz Tecu, ordförande i AJR. Foto: Nisgua

Julia Cortéz Tecu, ordförande i AJR. Foto: Nisgua

– Vi är jättetacksamma över det internationella stöd vi får. Det är jätteviktigt att världen känner till vår kamp för rättvisa i Guatemala, sade ett vittne från Ixcán till en av Kristna Fredsrörelsens observatörer.

Att folkmordet tas upp i domstol har dock även lett till att flera nyckelpersoner utsatts för hot. I slutet av 2011 anklagade före detta militärer den ansvarige domaren Patricia Flores för att vara partisk och i samma veva påbörjades en mediakampanj där kända människorättsaktivister och Guatemalas riksåklagare anklagades för att vara gerillasympatisörer. Samtidigt försökte den högerpopulistiska delen av kongressen få igenom en lag som säger att personer över 80 år ska slippa rättegång, något som skulle göra det omöjligt att döma de ansvariga för folkmordet. Du kan läsa mer om detta här.

Under året har ovanligt många brott mot mänskligheten som begicks under inbördeskriget tagits upp i guatemalansk rätt, och i augusti kom en historisk dom i fallet med massakern i Las Dos Erres i december 1981. För första gången i historien dömdes elitsoldater för medverkan i en massaker (tidigare har man bara dömt personer med mycket lägre militär rang), och straffet blev över 6000 års fängelse per person. Förra året beslutade rättsväsendet även att en rad andra fall av militära övergrepp under inbördeskriget ska tas upp igen, inklusive försvinnandet av Efraín Bámaca 1992, massakern i Panzós 1978, försvinnandet av Edgar Leonel Paredes Chegüén 1982, försvinnandet av poeten och lärarinnan Alaíde Foppa 1980, samt fem militärer som anklagas för inblandning i massakern i Plan de Sánchez 1982. Många hjul har alltså satts i rullning för att rättvisa så småningom ska skipas, men det finns fortfarande många krafter i landet som vill sätta käppar i dessa hjul.

Inför rättegång i fallet Chegüén

Inför rättegång i fallet Chegüén

En av de människorättsorganisationer som arbetar med fallen för rättvisa och som Kristna Fredsrörelsen medföljer är Famdegua (släktingar till gripna och försvunna i Guatemala). Organisationens ordförande Aura Elena Farfán har vid flertalet tillfällen mottagit hot och sade såhär efter att hennes son blivit förföljd:

– Det betyder mycket för mig att ni [fredsobservatörer] är med, speciellt under dessa omständigheter är det extra viktigt med ert stöd.

Det har varit ett omtumlande år i Guatemalas historia, på både gott och ont. Många spännande processer har startats och vi hoppas att år 2012 blir året då de ansvariga för folkmordet äntligen kan fällas.

Karin Bender och Kajsa Stenberg, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Länkar till andra inlägg om situationen för de mänskliga rättigheterna i Guatemala:

December:

https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/12/14/slapp-aldrig-ogonen-fran-guatemala/

November:

https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/11/30/femicidio-det-mest-extrema-valdet-mot-kvinnor/

Oktober:

https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/10/17/hart-klimat-for-manniskorattsforsvarare-i-guatemala/

September:

https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/09/01/hoten-okar-mot-mr-forsvarare-efter-den-historiska-domen-i-fallet-las-dos-erres/

Maj:

https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/05/23/fortsatta-oroligheter-i-polochic/

Mars:

https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/22/56-organisationer-uttrycker-sitt-stod-for-medfoljningsorganisationer-i-guatemala/

https://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/23/ny-fn-rapport-om-manskliga-rattigheter-i-guatemala/

Annonser
Det här inlägget postades i Försoning: Sanning, rättvisa och gottgörelse, Guatemala, Kvinnliga människorättsförsvarare, Repression mot människorättsförsvarare eller civila, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Årskrönika för Guatemala 2011

  1. Ping: Att dö för sina rättigheter – rekordhöga våldssiffror i Guatemala under 2011 « Fredsobservatörernas blogg

  2. Ping: De mänskliga rättigheterna i Latinamerika 2011 « Kristna Fredsrörelsens blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s