Kvinnokooperativ ger fler möjligheter

"Vi kvinnor står emot och kämpar". Foto: cronicadesociales.org

”Vi kvinnor står emot och kämpar”. Foto: cronicadesociales.org

I Mexiko har mark historisk varit något som tillhört män och kvinnor har ofta exkluderats brukande av mark. Bristen på erkännande av kvinnors rätt till mark är, enligt kvinnoorganisationen från ägande och Centro de Derecho de la Mujer de Chiapas (CDMCH), en form av diskriminering och en av de mest centrala frågorna som strider mot kvinnors rättigheter. Exkluderingen kan få långtgående konsekvenser; utan mark har kvinnor många gånger inte rätt att delta i beslutsfattande byråd och diskussioner. De har med andra ord inte möjlighet att delta när samhälleliga beslut som påverkar deras vardag och liv tas.

För att främja kvinnors tillgång till mark och deltagande i jordbruksproduktionen lanserade CDMCH kampanjen La Tierra no se vende, mujeres y hombres la tenemos, cultivamos y defendemos (marken är inte till salu, vi kvinnor och män äger den, odlar den och försvarar den) i mars 2010. Projektet fokuserar på ägande och brukande av mark med ett genusperspektiv. Man skapar kvinnokooperativ bestående av 8-10 kvinnor som odlar grönsaker och frukt utan kemikalier. Produktionen säljs inte utan är till för eget bruk. Enligt Alma Padilla Garcia från CDMCH genererar kooperativen flera positiva följder.

– Produktionen delas upp av kvinnorna själva (…). Det har lett till ökat ansvarstagande och ägandeskap. Vi har också märkt att självkänslan hos många kvinnor höjs. De känner sig stolta över att producera på egen hand, säger Padilla.

Deltagande kvinnor. Foto: escrutiniopublico.blogspot.com

Deltagande kvinnor. Foto: escrutiniopublico.blogspot.com

En annan viktig funktion är det faktum att när kvinnor får tillgång till mark, förändras många gånger dynamiken i samhället; kvinnor blir mer delaktiga i beslutsfattning, de ges mer respekt och är mer benägna att göra sin egen röst och åsikt hörd. Just att informera och öka kvinnornas medvetenhet om sina rättigheter  är en viktigt del av projektet. Kvinnorna blir på så vis människorättsförsvarare då de hävdar rätten till sin mark. De blir sedan del av ett större rättighetsnätverk. Även om målgruppen för projektet är kvinnor betonar Padilla betydelsen att arbeta med med kvinnor såväl som män, samt jordbruksmyndigheter på lokal, delstatlig och statlig nivå.

– För att motverka diskriminering mot kvinnor och uppnå ökad jämställdhet är det viktigt att arbeta med olika parter, framhåller Padilla.

Ett av kvinnokooperativen. Foto: zapateando.wordpress.com

Ett av kvinnokooperativen. Foto: zapateando.wordpress.com

Enligt regelverket har både kvinnor och män rätt till mark men i praktiken ser verkligenheten annorlunda ut. Marken är betydelsefull då den innebär ökad frihet och fler valmöjligheter för kvinnorna.

– Mark ger makt. Kvinnorna kan välja om de vill gifta sig eller inte och behöver inte känna sig tvingade till giftemål för att få tillgång till land, säger Padilla.

– Om inte de kämpar för sina rättigheter är det ingen som gör det, avslutar hon.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2012

Annonser
Det här inlägget postades i Kvinnliga människorättsförsvarare, Mexiko och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s