Kriminalisering i guldgruvans spår

Utsikt över Marlingruvan. Foto James Rodriguez, mimundo.org

Utsikt över Marlingruvan. Foto James Rodriguez, mimundo.org

Marlingruvan, som ägs av det kanadensiska bolaget Goldcorp och som de svenska AP-fonderna investerar i, ligger i västra Guatemala. Ända sedan gruvan började anläggas 2004 har den kritiserats kraftigt av både det inhemska civilsamhället och internationella organisationer. Trots att Guatemala enligt internationell lag har en skyldighet att rådfråga lokalbefolkningen innan man tillät gruvdriften genomfördes inget sådant rådslag. Flera oberoende undersökningar visar dessutom att gruvdriften har haft allvarliga konsekvenser för lokalbefolkningens hälsa och har orsakat förstörelse av egendom. Den har även orsakat en kraftig polarisering mellan gruvans förespråkare och motståndare. Motståndare till gruvan har hotats, kriminaliserats, försvunnit och mördats.

Motståndare anklagas och stigmatiseras

Kriminalisering av människorättsförsvarare innebär att personer som försvarar sina mänskliga rättigheter anklagas för att ha begått brottsliga handlingar på grund av sitt motstånd. Anklagelserna är ofta vaga, och enligt en rapport från den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter prövar de ansvariga myndigheterna inte om det finns fog för anklagelserna innan åtal väcks. Visserligen är kriminalisering av människorättsförsvarare inte ett nytt fenomen, men enligt en rapport skriven av bland annat de Internationella Fredsbrigaderna (PBI) ökar kriminaliseringen i Latinamerika  – i synnerhet när stora ekonomiska intressen står på spel.

Utsikt över Maquivil i närheten av Marlingruvan. Foto Pernilla Nordvall

Utsikt över Maquivil i närheten av Marlingruvan. Foto Pernilla Nordvall

Den sociala konsekvensen av kriminaliseringen är att människorättsförsvarare utpekas och blir utsatta för smutskastningskampanjer där de utmålas som terrorister och narkotikasmugglare. På så vis skadas både deras personliga trovärdighet och deras organisationer. Kriminaliseringen är därmed ett sätt att utsätta människorättsförsvarare för ett socialt stigma som hindrar dem från att fortsätta sin kamp.

Upprättelse för olaglig elledning

Gregoria Crisanta Pérez Bámaca. Foto James Rodriguez, mimundo.org

Gregoria Crisanta Pérez Bámaca. Foto James Rodriguez, mimundo.org

En av de som upplevt hur det är att bli kriminaliserad är Gregoria Crisanta Pérez Bámaca, som medföljs av Kristna Fredsrörelsen. 2005 anlade Goldcorp högspänningsledningar för att förse gruvan med ström. För att göra detta använde man en del av Pérez mark. Trots att man från företagets sida hävdar att man hade ett avtal med henne sedan 2004 menar Pérez att hon aldrig skrivit på något sådant avtal.

Den 10 juni 2008 tröttnade Pérez och bestämde sig för att själv riva ner elledningen. Tre dagar senare försökte representanter från Goldcorp tvinga sig in på hennes mark tillsammans med polis och företagets privata säkerhetsstyrka, vilket förhindrades av personer som organiserat sig i solidaritet med Pérez. Efter händelsen anklagade Goldcorp åtta kvinnor, däribland Pérez, för uppvigling och häktningsorder utfärdades mot dem.

Våra medföljda känner inte igen sig i den bild som Goldcorp ger av gruvdriften i sin utställning i San Miguel Ixtahuacán. Foto P

Våra medföljda känner inte igen sig i den bild som Goldcorp ger av gruvdriften i sin utställning i San Miguel Ixtahuacán. Foto: Pernilla Nordvall

En av kvinnorna berättar för Mimundo.org att de är rädda för att bli gripna och att det finns personer som vill skada dem på grund av deras motstånd mot gruvan. De ser inte sina handlingar som olagliga utan menar att precis som Goldcorp har rätt att hindra dem att ta sig in i Marlingruvan så har de rätt att hindra Goldcorps personal att ta sig in på deras mark.

Dom i målet föll den 18 maj 2012, nästan fyra år efter att Pérez rev ner elledningen. Rätten menar att Goldcorp aldrig hade rätt att sätta upp elledningen på Pérez mark och att marken ska återbördas. Samtidigt ogillades åtalet mot de åtta kvinnorna. Den 31 maj 2012 togs elledningen bort från Pérez mark, då fredsobservatörer fanns närvarande.

Organisationen Movimiento de Mujeres Indígenas Tz’ununija (Rörelsen för ursprungskvinnor Tz’ununija) som har drivit fallet välkomnar domen. Man ser den som ett resultat av den kamp som civilsamhället har fört och som ett viktigt steg i att återbörda mark som Goldcorp använt utan tillstånd.

Kampanj mot AP-fondernas investering i Goldcorp

De svenska AP-fonderna är allmänna pensionsfonder där en viss del av alla svenska skattebetalares pension investeras. Som nämnts ovan är det kanadensiska bolaget Goldcorp ett av flera bolag som AP-fonderna investerar i – ett bolag vars verksamhet kränker de mänskliga rättigheterna i San Marcos.

Framsidan av kampanjvykortet. Bild Sara Granér

Framsidan av kampanjvykortet. Bild Sara Granér

Nu lanserar Kristna Fredsrörelsen tillsammans med Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, FIAN, Klimat Aktion, Ecpat, Framtidsjorden och Fair Trade Center en vykortskampanj som riktar sig till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och finansmarknadsminister Peter Norman. I vykortet uppmanas ministrarna att ändra regelverket för AP-fonderna så att:

  • Respekten för miljö och mänskliga rättigheter blir lika viktig som hög avkastning.
  • AP-fonderna investerar i omställningen för att skapa hållbara och klimatneutrala samhällen.
  • Ett oberoende etikråd införs och att AP-fonderna helt undviker att investera i företag som kränker mänskliga rättigheter och miljö i de fall man saknar möjlighet att bedriva aktiva påtryckningar.

Om du vill vara med och kräva att dina pensionspengar ska investeras på ett etiskt och miljömässigt hållbart sätt kan du skicka efter vykort genom att skicka ett e-post till Aron Lindblom, aron.lindblom@krf.se. Beställ gärna några extra och sprid till vänner och bekanta. Vykortet skriver du sedan under och lägger på brevlådan.

Pernilla Nordvall, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

P.S Fler fina bilder går att finna här. D.S

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Kvinnliga människorättsförsvarare, Repression mot människorättsförsvarare eller civila, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Kriminalisering i guldgruvans spår

  1. Ping: Vad gör dina pensionspengar i Colombia? | Fredsobservatörerna i Colombia

  2. Ping: Årskrönika Guatemala 2012, del 1: Det militära återtåget och kampen om naturresurserna | Fredsobservatörernas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s