Demonstration slutar i tragedi

Torsdagen den 4 oktober dödades 8 personer och minst 35 skadades då militär öppnade eld mot civila demonstranter som hade samlats för att protestera mot höjda elpriser och föreslagna konstitutions- och lärarutbildningsreformer i Totonicapán, Guatemala. Händelsen har fördömts av det guatemalanska civilsamhället, kritiserats av FN och landets diplomatkår och har lett till krav på flera ministrars avgång.

Runt 3000 personer, sammankallade av jordbruks- och ursprungsfolksorganisationer i Totonicapán, blockerade en del av den interamerikanska motorvägen i protest mot ständiga höjningar av elpriset, mot föreslagna ändringar i konstitutionen som skulle leda till en ökad militarisering av samhället, samt mot lärarutbildningsreformen. Missnöjet gällde främst att regeringen inte visat någon vilja till dialog och att de inte blivit rådfrågade vid olika beslut som rör dem och deras liv. Samtidigt som blockaden pågick åkte en komission med representanter för demonstranterna in till huvudstaden för att föra en dialog med presidenten Otto Pérez Molina.

Manifestationen började vid fem på morgonen och var till en början helt fredlig. I samband med att polis, åtföljda av militära styrkor, anlände till platsen vid 15-tiden för att avhysa demonstranterna uppstod våldsamheter och militären öppnade eld. Sex demonstranter omkom på plats och över 30 skadades. Ytterligare två personer dog senare på sjukhus till följd av sina skador. De dödade var samtliga jordbrukare och tillhörande ursprungsfolkgruppen maya k’iche’.

Regeringen byter fot

Versionerna kring händelseförloppet gick till en början isär. På en presskonferens under samma kväll som händelsen hävdade inrikesministern Mauricio López Bonilla och försvarminister Ulises Anzueto att samtliga militärer var obeväpnade  förutom en soldat som stod vakt vid ett militärfordon – en version som snabbt motbevisades av både bildbevis och ögonvittnesskildringar. Enligt flera av demonstranterna var attacken från militären avsiktlig och oprovocerad.

President Pérez Molina bytte senare version, och hävdade att soldaterna visst var beväpnade men att de inte sköt mot demonstranter utan i luften för att skydda sig då de kände sig hotade av folkmassan.

Den 10 oktober kom första resultatet av förundersökningen som fastställde att sex  av de åtta  dödade hade skadats av samma slags vapen som militären använder sig av.

Skarp kritik  – såväl internationell som nationell

Reaktionerna från internationella samfundet och internationella organisationer lät inte vänta på sig. Redan två dagar efter händelserna uttryckte USA:s ambassad i Guatemala sin ”extrema förskräckelse” över det om skett, och hoppas på en grundlig undersökning. Under måndagen ifrågasätter stora delar av diplomatkåren användandet av militär vid avhysning av demonstranter. De kritiserade även regeringens strategi för att skapa dialog och förebygga fler våldsamma sammandrabbningar.  Nationella statsvetare har en liknande analys och menar att regeringens svar på olika protester, som exempelvis i konflikten med lärarstudenterna, har misslyckats med att föra en konstruktiv dialog för att förebygga och undvika incidenter likande den i Totonicapán.

Mycket riktigt menar CUC, Comité de la Unidad Campesina (ung: Kommittéen Förenade Jordbrukarna) att de försökt etablera en dialog med regeringen men att det har misslyckats. Maya- och jordbrukarorganisationen Waqib’ Kej kommenterade händelserna med oro över att regeringens svar på manifestationen påverkar hela den demokratiska processen i Guatemala på ett negativt sätt.

FN:s högkomissionär för mänskliga rättigheter i Guatemala fördömer händelserna och uppmanar statens institutioner att genomföra en effektiv undersökning för att klarlägga händelserna och döma de skyldiga. De har även författat en rapport med resultaten från sin egen undersökning av händelserna.

Krav på avgång

För de sörjande och invånarna i Totonicapán är det tydligt att ansvaret för vad många väljer att kalla massakern ligger hos presidenten Otto Pérez Molina, inrikesministern Mauricio López Bonilla och försvarminister Ulises Anzueto, och flera organisationer från det civila samhället i Guatemala kräver nu deras avgång. Även den statliga ombudsmannen för mänskliga rättigheter, Jorge De León Duque, kritiseras för att inte ha varit tillräckligt drivande för att en transparent undersökning ska äga rum. Till raden av kritiserade ministrar lades senare till utrikesministern Harold Caballeros för sitt utlåtande under måndagen den 8 oktober. Han fick under ett möte en fråga från den spanske ambassadören om inte händelserna i Totonicapán kunde vara en vändpunkt och ett tillfälle för att förbättra förutsättningarna för dialog i landet. Caballeros svarade att åtta döda under en dag kan, på andra breddgrader, verka vara mycket men då de i Guatemala är vana vid att det dagligen dör det dubbla är åtta döda inget anmärkningsvärt.

Misstänkta häktas

President Otto Pérez Molina meddelade under torsdagen den 11 oktober sitt beslut om att se över riktlinjerna för hur militär ska användas vid demonstrationer samt att inga ministrar i hans regering planerar att avgå. Soldaterna handlade på eget bevåg, var militärens officiella ståndpunkt. Försvarsminister Ulíses Anzueto avsäger sig därmed allt ansvar med orden: ”Från den stund man ger en soldat ett gevär, är det på hans eller hennes individuella ansvar”.

Samma dag kunde åklagarmyndigheten med hjälp av vad som framkommit i undersökningen fastställa att åtta människor dragit sina vapen under manifestationen i Totonicapán. Riksåklagaren Claudia Paz y Paz pekade ut general Juan Chiroy som huvudansvarig för händelserna, och han och åtta soldater häktades misstänkta för brotten utomrättslig avrättning och försök till utomrättslig avrättning. Fredagen den 12 oktober påbörjades domstolsförhandlingarna.

Ordförande för borgmästarrådet i Totonicapán, Juana del Carmen Tacam, hoppas att häktningarna inte bara är en vilseledande manöver utan att man fortsätter att undersöka fallet för att få reda på vem som är ytterst ansvarig, då, menar hon, ”soldaterna som sköt fick order uppifrån”. Även den statlige ombudsmannen för mänskliga rättigheter, Jorge De León Duque, kräver att åklagarmyndigheten undersöker hela kommandokedjan.

Internationellt uttalande och blixtaktion

Kristna Fredsrörelsen beslutade att skriva under ett uttalande signerat flera internationella människorättsorganisationer där man fördömer de tragiska händelserna i Totonicapán den 4 oktober och kräver följande:

– Sanning: Att sanningen om det som hänt undersöks och sprids och att varje guatemalans rätt till att protestera och att försvara sina mänskliga rättigheter erkänns.

– Rättvisa: Att dessa kränkningar av offrens rätt till liv och personlig integritet inte får passera utan att bestraffas, något som kräver en oberoende och opartisk undersökning som sker under uppsikt av den statliga ombudmannen för mänskliga rättigheter och som kan garantera säkerheten för vittnen och andra involverade parter.

– Kompensation: Att ersättning ska utgå till familjerna och till maya k’iche’- samhället i Totonicapán från guatemalanska staten.

– Garanti mot upprepning: Att den guatemalanska staten blir angelägen om att undvika användandet av militär och av eldsvapen vid sociala manifestationer samt att så snart som det är möjligt utveckla och etablera en ärlig mekanism för dialog för att kunna bemöta kraven från ursprungsfolkgruppen k’iche’ och att det på medellång sikt ska tas lämpliga åtgärder för att Guatemala ska kunna garantera tillämpningen och utövningen av rättigheterna erkända i ILO:s konvention nr 169 och i FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter.

Läs hela uttalandet här.

På Kristna Fredsrörelsens blogg finns länkat till en blixtaktion på engelska med krav på rättvisa som den amerikanska organisationen Guatemala Human Rights Commission (GHRC) har inlett. Där kan du skriva under för en rättvisare behandling av ursprungsfolks rättigheter och att guatemalanska staten ska vidta åtgärder för att händelserna den fjärde oktober aldrig ska upprepas.

Gabriela Velasquez, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala 2012-2013.

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Repression mot människorättsförsvarare eller civila, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Demonstration slutar i tragedi

  1. Ping: Agera nu! Blixtaktioner från Guatemala, Västsahara och Mexiko « Kristna Fredsrörelsens blogg

  2. Ping: Hot mot människorättsförsvarare i Guatemala | Fredsobservatörernas blogg

  3. Ping: Årskrönika Guatemala 2012, del 1: Det militära återtåget och kampen om naturresurserna | Fredsobservatörernas blogg

  4. Ping: De mänskliga rättigheterna i Latinamerika 2012 « Kristna Fredsrörelsens blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s