Utländska investeringar skapar problem för lokalbefolkningen

– Jag har inte kunnat återvända hem på över tre månader, berättar Francisco från Santa Cruz Barillas i norra Guatemala. Den andra maj togs vår stad över av polis och militär och sedan dess måste jag leva på flykt.

IMG_3953.JPG

Francisco är en ung man med fru och fyra barn. Sedan första maj 2012 lever han gömd eftersom myndigheterna beordrat att han ska gripas. Han har inget förtroende för polisen eller åklagarmyndigheten och litar inte på att han skulle få en rättvis prövning om han överlämnade sig.

Bakgrunden till Franciscos situation är ett planerat vattenkraftverk som spanska finansiärer ska bygga i närheten av hans hemstad. Motståndet mot det planerade vattenkraftverket i Santa Cruz Barillas är kompakt bland lokalbefolkningen och Francisco är aktiv i ”Länsrådet för Huehuetenango”, på spanska förkortat till ADH, som varit drivande i folkrörelsen mot vattenkraftverket. För fem år seden var ADH med och organiserade en folkomröstning om vattenkraftverket där 46 481 personer röstade nej och bara nio personer röstade för. Att planerna kring vattenkraftverket ändå gick vidare uppfattades av många som en provokation och konflikten har länge bubblat under ytan.

Den första maj i år sköts tre män som profilerat sig som talespersoner för motståndarna mot vattenkraftverket. Två av dem överlevde attentaten men en omkom. Efter skjutningen spreds ryktet snabbt om att attentatsmännen var säkerhetsvakter som betalats av företaget. Mängder av människor organiserade sig för att demonstrera mot dammbygget och samtidigt leta efter attentatsmännen.

Undantagstillstånd utfärdas

Oroligheterna gjorde att presidenten utfärdade undantagstillstånd i Santa Cruz Barrillas och den omgivande regionen Huehuetenango. Mötesfriheten och andra rättigheter drogs in och enligt officiella uppgifter skickades 400 poliser, 200 soldater från armén och ett ytterligare okänt antal militärer från olika specialstyrkor till området. Skräcken spred sig bland civilbefolkningen och många lokala ledare, inklusive Francisco, förstod att de gjorde bäst i att hålla sig borta från sina hem. Kvar i hemmen blev kvinnor och barn som skrämdes av den militära närvaron och i vissa fall utsattes för övergrepp.

I dagsläget sitter nio personer med kopplingar till motståndet mot vattenkraftverket gripna. Samtliga är anklagade för terrorism och andra grova brott och dessutom finns arresteringsorder mot minst 20 personer till, inklusive Francisco, som anklagas för samma brott.

Det är allmänt känt att det finns svenska investeringar i andra storskaliga utvecklingsprojekt i Guatemala. Enligt det senaste numret av Diakonias tidning Dela Med så har Sveriges allmänna pensionsfonder investerat 426 miljoner kronor i Marlingruvan i Guatemala, som ägs och drivs av det kanadensiska företaget Goldcorp. Marlingruvan ligger också i norra Guatemala, inte så långt från regionen Huehuetenango där Francisco just nu gömmer sig i rädsla för myndigheterna. Marlingruvan har också orsakat konflikter, människorättsförsvarare har hotats och Diodora Hernández, en äldre kvinna och känd centralgestalt i motståndet mot Marlingruvan, sköts i ögat men överlevde mirakulöst sommaren 2010. När jag träffade Francisco på ADH:s kontor ville varken han eller de andra medarbetarna på organisationen ställa upp på bild.

– Du måste skriva om det här, säger en av Franciscos kollegor. Situationen börjar mer och mer påminna om inbördeskriget. Soldater kommer förbi och delar ut godis till barnen samtidigt som de frågar ut dem om deras föräldrar är organiserade. Det vore farligt för oss om vi var med på bild.

Regeringen utfärdar tillstånd utan att rådfråga lokalbefolkningen

Den guatemalanska regeringen har utfärdat över hundra tillstånd för att undersöka möjligheter för gruvbrytning på olika håll i landet, och sex tillstånd för att inleda gruvbrytning. Detta i ett land vars yta är nästan fyra gånger mindre än Sverige. Mellan 2005 och 2010 genomfördes över 40 lokala folkomröstningar rörande utvinning av naturresurser i Guatemala, det vill säga planerade gruvor, vattenkraft eller liknande storskaliga projekt. Enligt nationell lag och internationell rätt är guatemalanska staten skyldig att genomföra folkomröstningar när den här typen av projekt planeras i områden med ursprungsbefolkning, vilket innebär nästan hela Guatemalas territorium. Än så länge har staten dock aldrig på eget initiativ rådfrågat befolkningen så som lagen kräver. Alla genomförda folkomröstningar har istället organiserats av civilsamhället. Enligt Kristna Fredsrörelsen tenderar konflikter kring gruvbrytning och vattenkraftdammar att bli allt mer infekterade. I juli 2012 sa Lolita Chavez, talesperson för flera bonde- och ursprungsfolksrörelser, till den guatemalanska dagstidningen Siglo 21:

– Just nu ser vi en stark trend av att regeringen utfärdar undantagstillstånd som kränker ursprungsfolkens rätt till medbestämmande. Lokala radiostationer och organisationer från civilsamhället utsätts för förföljelser och man anklagar oss för att vara terrorister och jordockupanter. Det som hände i Santa Cruz Barillas är ett varnande exempel för oss alla.

Den guatemalanska staten har inte resurser att på egen hand inleda gruv- eller dammprojekt. Istället försöker staten locka till sig investeringar från utländska företag. Folkrörelsernas kritik mot denna trend handlar å ena sidan om att dessa företag borde bli bättre på att respektera nationell rätt och bidra med skattemedel till Guatemala, men det finns också en annan dimension. Majoriteten av Guatemalas befolkning tillhör ursprungsfolk med rötter i mayakulturen, en kultur som finns representerad från södra Mexiko genom hela Centralamerika. I mayafolkens kultur finns en annan ”kosmovision” än den som dominerar i den västerländska och kapitalistiska världen, det vill säga en annorlunda syn på och relation till universum och Moder Jord. Lolita Chavez säger:

– Vi känner en stark koppling till luften, bergen och träden och när multinationella företag kommer och försöker köra bort oss eller privatisera vattnet så orsakar det oss mycket obehag.

Ur ett svenskt perspektiv kan kritiken vara svår att förstå, många svenskar kanske till och med skulle säga att vår gemensamma välfärd är byggd tack vare gruvindustrin, men ur mayafolkens perspektiv får Moder Jords välbefinnande inte riskeras till fördel för människors materiella vinning. Särskilt inte när det framstår som om vinsten bara tillfaller utländska aktieägare eller den inhemska eliten. Dessutom finns ett juridiskt ramverk kring den här frågan. Ursprungsfolken i Guatemala har formellt sett rätt att rådfrågas inför planerandet av större projekt inom exempelvis gruvindustrin. När detta inte görs så bryter staten mot konventioner och åtaganden gentemot den egna befolkningen och det internationella samfundet. Dessutom har FN slagit fast att det är en okränkbar rättighet att försvara de mänskliga rättigheter och därmed begår staten också ett brott om den förföljer personer som Francisco, som enbart är skyldig till att ha organiserat människor och offentligt uttryckt sitt motstånd mot statens politik.

Företaget bakom det planerade vattenkraftverket i Santa Cruz Barillas har kontaktats via e-post två gånger och blivit ombedda att ge en kommentar inför den artikeln. I oktober 2012 hade företaget fortfarande inte svarat.

Aron Lindblom, programsekreterare för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko, som besökte Guatemala i augusti 2012.

Artikeln publicerades ursprungligen i Kristna Fredsrörelsens medlemstidning Fredsnytt och på Latinamerika.nu.

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Kvinnliga människorättsförsvarare, Repression mot människorättsförsvarare eller civila, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Utländska investeringar skapar problem för lokalbefolkningen

  1. Ping: MR-organisationer välkomnar frigivanden. | Fredsobservatörernas blogg

  2. Ping: Årskrönika Guatemala 2012, del 1: Det militära återtåget och kampen om naturresurserna | Fredsobservatörernas blogg

  3. Ping: Efter åtta månaders kamp släpptes de häktade ledarna från Santa Cruz Barillas | Fredsobservatörernas blogg

  4. Ping: Årskrönika Guatemala 2012, del 1: Det militära återtåget och ökade konflikter om landets naturresurser | FREDSOBSERVATÖRERNA I GUATEMALA

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s