Starkt motstånd mot gruvdrift i Chiapas

”Länge leve Mariano! Kampen fortsätter!” Slagorden hörs spridda längs demonstrationståget som förs fram av ett tusental män och kvinnor. I händerna håller många affischer med bilden av en man, Mariano Abarca Roblero. För exakt tre år sedan, den 27 november 2009, mördades han i Chicomuselo i södra Mexiko. Mariano var frontfigur för motståndet som många av Chicomuselos invånare förde mot det kanadensiska gruvbolaget Blackfire.

Foto: Luz de Alba Belasko

Just nu är gruvan i Chicomuselo tillfälligt stängd. Delvis tack vare att mexikanska och kanadensiska organisationer lyckades bevisa att Blackfire låg bakom mordet på Mariano Abarca. Det dröjde inte länge efter att motståndet mot gruvan tagit form år 2008 förrän organiserade motståndare i Chicomuselo började utsättas för hot och våld. Mariano hotades, misshandlades och utpressades före sin död men han vägrade låta sig köpas av gruvföretaget. Han vägrade att lägga ned sin röst mot det projekt som enligt honom bara förde med sig död och elände. Den 23 november 2009 anmälde han gruvbolaget för dödshot. Svaret från ansvariga myndigheter uteblev och tre dagar senare, den 27 november, sköts han till döds utanför sitt hem.

Mellan den 26 och 28 november 2012 uppmärksammades treårsdagen av Marianos död med ett forum om gruvdrift anordnat av organisationer och samhällen i delstaten Chiapas, däribland Rema, en av Kristna Fredsrörelsens medföljda organisationer i Mexiko. Under forumet arrangerades workshops och seminarier där män och kvinnor från samhällen i Chiapas medverkade tillsammans med folk från andra delstater i Mexiko samt Guatemala, Colombia och Kanada. Under två dagar utbyttes erfarenheter och diskuterades de konsekvenser som gruvdriften för med sig samtidigt som förslag på motstånd utformades. Syftet med forumet var att uppmärksamma treårsdagen och samtidigt bilda en enad front mot gruvdriften i Chiapas, men även att kräva upprättelse för Marianos död, att mordet utreds och ansvariga ställs inför rätta.

Kullarna och bergen i den mexikanska delstaten Chiapas är proppade med mineraler och metaller, vars pris skjutit i höjden de senaste åren. Insatta affärsmän vet att här finns pengar att hala in. I nuläget har 120 tillstånd för gruvdrift utfärdats i Chiapas. Det handlar om totalt 15 000 kvadratkilometer, en femtedel av Chiapas totala yta.

Via sin hemsida framhåller Blackfire att företaget bringar utveckling till samhället och gynnar lokalbefolkningen. Forumets deltagare målar upp en annan verklighet. Där företaget tar utan att fråga, skitar ner utan att städa och sedan sticker iväg med den ekonomiska vinsten och lämnar kvar ett sargat landskap, sjukdomar, konflikter mellan samhällsinvånarna och dödliga gifter i jord och vattendrag.

– Vi börjar inse att gruvbolagen kommer för att lura oss, säger en deltagare.

Mariano visste också det, liksom han kände till riskerna i en strid av kalibern David och Goliat. Trots det stod han i juli 2009 utanför Kanadas ambassad. I ett tal framför ambassadören beskrev han situationen i Chicomuselo, fyra månader senare var han död.

Efter hans död har gruvmotståndare i Chicomuselo fortsatt striden mot Blackfire.

– Innan de kan ta vårt guld får de ta våra liv, jag föredrar att dö i kampen, säger en man från Guatemala som bor i närheten av guldgruvan Marlin, där svenska AP-fonder investerat miljontals kronor.

– Han ville inte ge oss fisken, han ville lära oss att fiska, berättar Marianos dotter under minnesceremonin som hölls på kvällen den 27 november.

Ordet kärlek, dyker upp då hon beskriver sin pappa. Kärlek var hans ledord, kärlek till familjen och till marken han levde på. Det märks att han var en omtyckt och framgångsrik ledare. Flera talar under ceremonin. Till sist står alla samlade under tystnad runt ett altare på golvet som består av Marianos foto i en cirkel av majskolvar, levande ljus, blommor och jord som deltagare symboliskt tagit med från sina hemtrakter. Luften full av respekt och vördnad.

Läs mer om mordet på Mariano kan du läsa här. Mer om gruvdriften och motståndet i Mexiko hittar du här. Om Marlingruvan i Guatemala och svenska investeringar har vi skrivit mycket här på bloggen, använd gärna vår sökfunktion om du vill veta mer!

Karin Bender och Arijana Marjanovic, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Mexiko, Repression mot människorättsförsvarare eller civila, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s