Gott Nytt År – God Ny Era!

Med en dag kvar till nyår kan vi från Kristna Fredsrörelsen i Guatemala också passa på att önska Gott Nytt År i efterskott. Enligt Mayakalendern inträffade nyår nämligen redan förra veckan – den 21 december 2012, dagen då världen åtminstone enligt västerländsk utsago skulle gå under, kallades i Guatemala för 13 B’ak’tun och i enlighet med Mayabefolkningens religiösa tolkningar innebar den inte någon världslig apokalyps. Istället betydde den början på en ny era: spirituell, religiös, politisk och social.

“Vi kommer att få se politiska förändringar och konflikter”, förklarade Nicolas, en så kallad anciano principal (ålderman) tillhörande organisationen Oxlajuj Ajpop, “liksom klimatförändringar och naturfenomen som jordbävningar, tsunamis och torka. Men framför allt innebär den nya eran en förändring i människors mentalitet, en ny generation av tankesätt som väcker och medvetandegör folket.”

Nicolas med en modell av Mayatraditionens tidsräkning. Den största delen av Mayabefolkningens originalskrifter förstördes under den spanska invasionen, och de som återstår finns idag på museum i Madrid, Paris och Berlin. Bild: Maxime Verdier.

Nicolas med en modell av Mayatraditionens tidsräkning. Den största delen av Mayabefolkningens originalskrifter förstördes under den spanska invasionen, och de som återstår finns idag på museum i Madrid, Paris och Berlin. Bild: Maxime Verdier.

Oxlajuj Ajpop stod bakom planering och organisering av de traditionella firandena av B’ak’tun på 20 olika platser runt om i landet. Kristna Fredsrörelsen träffade Felipe, organisationens ordförande, strax innan evenemangen började, och ställde ett par frågor.

Hur ser ni på turismen som genererats av 13 B’ak’tun – är det något bra eller dåligt?

Närvaron av människor från andra länder under firandena är något positivt, eftersom vi vill sprida ett budskap till alla kulturer att stödja och respektera ursprungsbefolkningens rättigheter. På det sättet är turism något vi uppmuntrar snarare än motsätter oss. Vad vi motsätter oss är att bland annat den privata sektorn utnyttjar B’ak’tun för att göra stora investeringar i turismindustrin.

Oxlajuj Ajpop under en presskonferens, med Felipe längst till vänster. Bild: Maxime Verdier.

Oxlajuj Ajpop under en presskonferens, med Felipe längst till vänster. Bild: Maxime Verdier.

Vilka svårigheter har ni stött på under organiseringen av firandena?

De västerländska omtolkningarna av betydelsen bakom 13 B’ak’tun har gjort det svårt för oss att föra ut dess politiska, sociala och samhälleliga innebörd. Internationellt sett finns det liten förståelse för vad 13 B’ak’tun egentligen handlar om, och firandena betraktas inte som viktiga. Därför har till exempel inga internationella institutioner bidragit med ekonomiskt stöd.

Vi gör det här för att vi tror på att det är något betydelsefullt, men vi har ont om ekonomiska resurser. Det är ganska tydligt att Guatemalas president inte har någon plan för stödja sådana här typer av aktiviteter, och inte investerar i detta trots att det är något som skulle kunna generera inkomster. Kulturministeriet saknar ett program eller en plan med klara mål. INGUAT (ett statligt turisminstitut) har utarbetat en kampanj med betoning på det folkloriska och kommersiella.

Ett annat problem är att flera faktorer begränsar tillströmningen av människor på platserna där firandena hålls. I Kaminaljuyú (en religiös plats i utkanten av Guatemala City) till exempel, har regeringen infört ett förbud mot att stanna nattetid, trots att våra traditioner kräver att vi är närvarande under natten den 21 december. Den har också infört en gräns för antalet personer som får befinna sig på platsen. Det medför ett allvarligt problem för oss, för vi kan inte hindra någon att delta i firandena.

Firandet innehöll bland annat andliga ritualer och dans, liksom politiska och sociala budskap. Foto: Maxime Verdier.

Allt det här har gjort att vi bett FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, Guatemalas människorättsombudsman och andra typer av statliga och internationella aktörer att vara närvarande under firandena. Deras närvaro är rimlig också av den anledningen att vi kommer att tala om lokalbefolkningens rättigheter.

Bristen på stöd till våra sociala och kulturella organisationer liksom sättet som den privata sektorn behandlar ursprungsbefolkningen på, är exempel på förhållanden som kommer att uppmärksammas mer av folket. Efter åratal av arbete för att öka medvetenheten hos människor, tror vi att vi inom några år kommer att få uppleva en högre grad av insikt, såväl hos ursprungsbefolkningen som hos övriga medborgare.

Linnea Fehrm, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala 2012-2013

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Gott Nytt År – God Ny Era!

  1. Ping: Han kämpar för ursprungsfolkens rätt till rådslag | Fredsobservatörernas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s