Modiga vittnen ger inte upp kampen för rättvisa i Guatemala

IMG_4949Under dessa veckor har ni kunnat följa på den här bloggen om den historiska rättegången mot Efraín Ríos Montt, de facto statschef i Guatemala i början av den blodigaste perioden av inbördeskriget. Det började den 21 mars och under rättegången fick domaren höra vittnens berättelser. Folkmordsfallet fick en oväntad vändning den  18 april när den pågående rättegången fick avbrytas på grund av anklagelser att det fanns felaktigheter i processen. Efter en förvirrande vecka, återupptogs förhandlingen och den 10 maj kom domen mot Efraín Ríos Montt. Han åtalades tillsammans med generalen Mauricio Rodríguez Sánchez för brott mot mänskligheten och folkmord mot ursprungsbefolkningen maya-ixil. Efraín Ríos Montt dömdes till 80 års fängelse medan Rodriguez Sanchez friades från anklagelserna. För första gången i historien blev en före detta diktator dömd i nationell domstol för brott mot mänskligheten och folkmord begångna i samma land.

I måndags kom nyheten att konstitutionsdomstolen beslutat att upphäva de rättegångsförhandlingar som skedde efter den 19 april. Därmed ogiltighetsförklarades domen den 10 maj. CALDH, en organisation som Kristna Fredsrörelsen medföljer och som driver processen mot Ríos Montt, hävdar att i praktiken innebär det här beslutet att processen kommer behövas startas om, då nya domare måste lära känna fallet. Även försvaret tolkade beslutet på det sättet.

Många fortsätter att organisera sig för att kräva rättvisa och idag sker det flera demonstrationer runtom i Latinamerika för att kräva rättvisa och för att protestera mot konstitutionsdomstolens beslut. I Nebaj, en av de större städerna i området där folkgruppen maya-ixil bor, skedde idag ett forum med syftet att förklara vad folkmord innebär samt hur rättegångsprocessen går för tillfället. Forumet var planerat innan måndagens beslut från konstitutionsdomstolen och samlade ca 250 människor från civilsamhället. Paneldeltagarna var representanter från olika organisationer och alla experter inom området, varav många var vittnen och överlevare till våldet i inbördeskriget. Flera ämnen togs upp, som den långa historien av ockupation och våld i området där ursprungsbefolkning maya-ixil bor, först från spanjorer och senast från militären, och många historier och argument över varför det som skedde här var folkmord. Representanten AJR, vittnesorganisationen som driver fallet med CALDH och Kristna Fredsrörelsen medföljer, och berättade hur han var överlevde en massaker mot sitt samhälle i Huehuetenango där 360 människor blev mördade. ”Vi har kvar vår kraft och ande, vi kommer inte förlora eller ge upp nu, utan fortsätter att kräva rättvisa.”

Den juridiska representant för CALDH förklarade varför det som skett i regionen var folkmord. Han påpekade upprepade gånger att det inte var ett krig mellan militär och gerilla, utan ett systematiskt krig mot civilbefolkning, och i synnerhet ursprungsbefolkning. Flertalet dokument från militären, vittnesmålen från mer än hundra människor i rättegången, de oräkneliga massgravarna och det systematiska våldet från statens sida visar att det var ett folkmord. Representanten för CEC (Consejo Ecuménico Cristiano, sv Ekumeniska Kristna Rådet) krävde att sanningen måste få komma fram i Guatemala idag. Han pekade på det stora arbetet som CEH (Comisión de Esclarecimiento Historico, på svenska Kommissionen för historisk klarläggning) där 14 volymer visade på det utbredda våldet som skedde mot civilbefolkning under inbördeskriget.

Slutligen svarade panelen på frågor från publiken. Frågorna speglade väldigt väl Guatemalas olika synpunkter på ämnet. I publiken var en stor del tonåringar och barn från inbjudna skolor och flera gånger påpekade paneldeltagarna vikten av att de bör får veta vad som hände. Här är ett urval av frågorna som blev besvarade:

Vad var kvinnornas roll under motståndet till kriget och idag?

Många gånger synliggör vi inte kvinnornas roll i det som har hänt, trots att de är de som har drivit processen och gjort mest motstånd. Under inbördeskriget var det många gånger kvinnorna som blev kvar i samhället när männen flydde till bergen, och de fick utstå fruktansvärda övergrepp. Även idag är deras roll väldigt viktigt, något som rättegången mot Efraín Ríos Montt visar på. De bryter tystnaden med sina vittnesmål och ger inte upp.

På vilken grund gjorde konstitutionsdomstolen beslutet att folkmord aldrig skedde här?

Konstitutionsdomstolen har aldrig sagt att folkmord inte skedde, inte heller med detta beslut att domen är annullerad. De svarade på en överklagan från försvaret som hade klagat över att vissa skeenden i rättegången inte gick rätt till. Därför krävde de att det ska backa till den 19 april, med tre röster mot två, och fortsätta processen därifrån.

På vilket sätt kan vi som unga kräva rättvisa även om vi aldrig upplevde vad som hände?

Det är ni som är unga som måste leva med det här systemet i framtiden, och det ligger därför i ert intresse att få rättvisa och sanning i det som hände. Det första steget är att ni räddar det historiska minnet genom att fråga grannar, vänner och andra vad som hände, och att ni inte nöjer er med enkla svar utan kräver sanningen. Det är viktigt att vara kritiskt till informationen från tidningar och media och gå på djupet i vad som hände.

AJR, där vittnen och överlevare till folkmordet är organiserade, ger inte upp utan fortsätter att modigt kräva rättvisa både nationellt och internationellt. Den 22 maj skrev de till FN:s permanenta forum för frågor som rör ursprungsbefolkning i New York:

Idag, mer än någonsin, är det viktigt att kräva rättvisa och möta historien, för att det aldrig mer ska ske folkmordshandlingar i Guatemala och för att den guatemalanska staten ska respektera, skydda och främjar ursprungsbefolkningens rättigheter. Under tiden detta inte händer, kommer Staten fortsätta att neka våra rättigheter, underlätta plundringen av vår mark och de naturresurser som är vitala för det materiella och andliga livet i våra samhällen. Syskon: låt oss avsluta denna pågående folkmord i Guatemala. Varken i Guatemala, eller på något annat ställe: Aldrig mer folkmord.

Sara Linnea Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala.

Annonser
Det här inlägget postades i Försoning: Sanning, rättvisa och gottgörelse, Guatemala, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Modiga vittnen ger inte upp kampen för rättvisa i Guatemala

  1. Ping: Årskrönika Guatemala del 1: Historisk rättvisa | FREDSOBSERVATÖRERNA I GUATEMALA

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s