Frihet för fängslad folkrörelseledare

Rubén Herrea är styrelsemedlem i Asamblea Departamental Huehuetenango (ADH; Länsorganisationen för Huehuetenango) och aktiv motståndare till det vattenkraftverk som planeras att anläggas i hans hemort Santa Cruz Barillas. Sedan den 15 mars har han suttit häktad anklagad för en rad brott, bland andra terrorism, olaga frihetsberövande, inbrott och olaga hot. Torsdagen den 30 maj 2013 hölls rättegångsförhandling i Guatemala City och då släpptes Herrera fri. Fredsobservatörer från Kristna Fredsrörelsen fanns på plats.

Rubén Herrera med sin försvarsadvokat Sergio Vives Foto: Nelton Rivera Prensa Comunitaria-1

Rubén Herrera med sin försvarsadvokat Sergio Vives Foto: Nelton Rivera Prensa Comunitaria-1

Åtalet villkorligt nedlagt

Syftet med rättegången den 30 maj var att utreda huruvida åklagarens bevisning mot Herrera är tillräcklig för att fallet ska gå till huvudförhandling. Åtalet gäller brott begångna vid två olika tillfällen. Det första gäller händelser som utspelade sig i slutet av november 2009, då en konflikt uppstod mellan boende och ingenjörer från företaget Hidro Santa Cruz S.A. Enligt åtalet ska Herrera ha gjort sig skyldig till olaga frihetsberövande och olaga hot, medan det finns vittnesuppgifter som styrker att Herrera tillkallades som medlare för att lugna ner en spänd situation. Vid rättegångsförhandlingens början yrkade åklagaren på att åtalet skulle läggas ner då det saknas bevisning för att styrka Herreras brott.

Det andra fallet gäller händelser som inträffade i början av mars 2012. Herrera ska, i samförstånd med andra, ha deltagit i att elda upp utrustning som tillhörde Hidro Santa Cruz S.A. I detta fallet yrkade åklagaren på att åtalet skulle läggas ner villkorligt i avvaktan på ytterligare bevismaterial och att häktningen skulle hävas då det inte kan anses proportionerligt att Herrera hålls frihetsberövad då han inte längre är skäligen misstänkt.

Målsägandebiträdena Calderón och Villatoro opponerade sig mot åklagarens yrkande och var kritiska mot hur åklagarmyndigheten skött utredningen. De menade att det finns skäl för rättegångsförhandlingarna att fortsätta, medan försvarsadvokaten Vives argumenterade för orimligheten i att fortsätta hålla Herrera i häkte. Domaren Gálvez gick på åklagarens linje och valde att lägga ner det första åtalet och att lägga ner det andra villkorligt. Åklagarmyndigheten gavs en tidsfrist på sex månader för att avsluta förundersökningen och ett nytt datum för rättegångsförhandling sattes till den 10 december 2013, då åklagarmyndigheten ska redogöra för eventuella nya bevis.

Rubén Herrera och Cecilia Mérida Foto: Nelton Rivera Prensa Comunitaria

Rubén Herrera och Cecilia Mérida Foto: Nelton Rivera Prensa Comunitaria

Ursprungsfolks rätt till rådslag

Hídro Santa Cruz S.A planer på att anlägga ett vattenkraftverk i Santa Cruz Barillas har mötts av kraftfulla protester från de boende. 2007 genomfördes ett rådslag i enlighet med Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention 169 där befolkningen tillfrågades om sin inställning till gruvdrift och andra storskaliga projekt. 46 479 personer svarade att de inte vill att den här typen av projekt genomförs i deras område, medan nio personer gav sitt medgivande.

Under rättegången poängterade domaren Gálvez vikten av att respektera internationell lag och rätten till rådslag. Särskilt poängterade han att det är viktigt att respektera ursprungsfolks rättigheter och deras rätt att försvara dessa. Vidare menade Gálvez att ILO:s konvention 169 gäller som lag i Guatemala och att det är statens underlåtande att efterleva sina internationella åtagande som skapar den typ av problematik som utvecklats i Santa Cruz Barillas.

ADH är en organisation som har varit drivande i genomförandet i flertalet av de rådslag som gjorts i länet Huehuetenango och medföljs kontinuerligt av fredsobservatörer. Francisco Rocael Mateo Morales, styrelseordförande för ADH och kollega till Herrera, välkomnar domen.

 – Den här domen är ett viktigt prejudikat för människorättsförsvarare och framför allt för ursprungsfolkens legitima kamp, eftersom att domaren beaktade internationella konventioner som skyddar rätten till rådslag och rätten till självbestämmande. Jag tror att rättsväsendet och staten i allmänhet måste ta hänsyn till internationella konventioner i den här typen av fall och inte behandla dem som sedvanlig brottslighet. Folkets kamp och deras krav måste behandlas särskilt och med professionalism, och jag tycker att man gjorde det idag.

Sedan Herrea greps i mars 2013 har både nationella och internationella kampanjer drivits med krav på en rättvis prövning och en snar frigivning. Mateo Morales beskriver det påtryckningsarbete som gjorts som en gemensam insats.

– Det här har varken varit en ansträngning som gjorts av en enda person eller en enda organisation, utan det har varit många personer som har varit inblandade. Jag tror att det är viktigt att ge ett erkännande till den koordination som skett och jag ser det som en indikation på att kampen för att försvara individens och kollektivets rättigheter fortsätter både nationellt och internationellt.

Tingsrätten i Guatemala City Foto: Pernilla Nordvall

Tingsrätten i Guatemala City Foto: Pernilla Nordvall

Flera fall av kriminalisering i Santa Cruz Barillas

Herreras fall är ett bland flera exempel på hur motståndare till Hídro Santa Cruz S.A har kriminaliserats. I maj 2012 utsattes tre lokala ledare för motståndet mot vattenkraftverket för ett attentat, där en av dem skadades så svårt att han avled. I samband med de oroligheter som utbröt efter attentatet utfärdade presidenten Otto Pérez Molina ett kritiserat undantagstillstånd. Elva personer greps och tillbringade åtta månader i häkte innan de försattes på fri fot. Även i deras fall lades åtalet ner villkorligt och en ny rättegång väntar i mitten av juni. Alltjämt kvarstår ett flertal arresteringsorder mot personer som har kopplingar till konflikten.

Statens agerande i fallet har kritiserats kraftfullt av både nationella och internationella organisationer. I januari i år konstaterade FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter att gripandena genomfördes av civila personer utan stöd i lag.

Pernilla Nordvall, frilansskribent och före detta fredsobservatör i Guatemala 2012-2013

Bild: Nelton Rivera, Prensa Comunitaria och Pernilla Nordvall

Annonser
Det här inlägget postades i Guatemala, Repression mot människorättsförsvarare eller civila, Ursprungsfolks rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s